EUs påverkan på bostadssektorn och allmännyttan

EU har inte någon formell befogenhet att fatta beslut i bostadsfrågor, men däremot inom ett flertal områden som påverkar förutsättningarna för den nationella bostadspolitiken och för de allmännyttiga bostadsföretagen på lokal nivå. På så sätt får EU-samarbetet inflytande över bostadssektorns och bostadsföretagens möjligheter och skyldigheter. Därför är SABO aktiva på den europeiska arenan, bland annat genom Housing Europe, för att säkerställa att förutsättningarna blir så bra som möjligt för svenska allmännyttan.

Det är svårt att säga i hur stor utsträckning allmännyttan påverkas av EU, men det är tydligt att trenden ökar. De senaste åren har vi sett flera exempel. Bland annat Energieffektiviseringsdirektivet. Enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) härrörde 60 procent av besluten i kommuner och landsting från EU (2010). Enligt statistik som tidningen Riksdag och Departement publicerade hösten 2013 ökar andelen lagförslag med grund i EU. 2012 hade 43 procent av svenska Riksdagens beslut grund i EU.

EUs medlemsländer har överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Det brukar kallas tilldelade befogenheter, det vill säga att EU har fått sig tilldelad makt från medlemsländerna. Det innebär att EU inte får besluta om lagar och regler inom ett visst område om inte medlemsländerna har tillåtit det. Exakt vilka politikområden det gäller finns nedskrivet i EU:s fördrag. Alla rättsakter, till exempel direktiv, förordningar eller beslut, som EU beslutar om måste ha en hänvisning till en eller flera artiklar i fördragen. Detta kallas för att rättsakter måste ha en rättslig grund.

EU har olika mycket inflytande, eller makt om man så vill, inom de politikområden där EU har fått rätt att besluta. Generellt har medlemsländerna mer makt och EU mindre inflytande i de frågor som är känsliga för medlemsländerna. Befogenheterna regleras i en tregradig skala. Exempel på områden där EU har exklusiv befogenhet är fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion och offentlig upphandling. Effekterna av EUs konkurrens- och statsstödregler blev tydliga i svensk bostadspolitik i och med de privata fastighetsägarnas anmälan till EU-kommissionen och det som i Europa kallas ”Swedish case”, vilket utmynnade i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft 1 januari 2011.

Vidare finns områden där EU delar befogenhet med medlemsländerna, det vill säga medlemsländerna får lagstifta om en specifik fråga om EU inte redan har gjort det. Exempel på sådana områden är inre marknaden, vissa socialpolitiska frågor, miljö, energi, konsumentskydd. Energieffektiviseringsdirektivet som EU beslutade om hösten 2012 och nu implementerats i svensk lagstiftning är ett sådant exempel.


Slutligen finns områden där EU endast har befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsländernas åtgärder. EU:s lagstiftning inom dessa områden får alltså inte innebära en harmonisering av medlemsländernas bestämmelser i lagar och andra författningar. Det handlar exempelvis om skydd för och förbättring av människors hälsa, industri och kultur.

Det som inte står i EU:s fördrag får EU inte besluta om. Exempel på sådana frågor som faller utanför EU:s makt är ländernas bostadspolitik, inkomstskatter och sjukvård. För att lägga till nya uppgifter eller befogenheter till EU:s uppgifter måste fördragen ändras.

Inom ramen för vårt nordiska samarbete NBO publicerade vi i augusti 2012 en rapport om några aktuella EU-frågor som berör bostadssektorn. Rapporten finns här:
Aktuella EU-frågor augusti 2012.pdfAktuella EU-frågor augusti 2012.pdf 

Kontaktperson på SABO
Johanna Ode, ansvarig internationella frågor, johanna.ode@sabo.se