Webbsändningar

SABOs forskarfrukost 30 september 2016

Det goda och hållbara hemmet: paradoxer och möjligheter

Pernilla Hagbert är arkitekt och nybliven doktor vid Chalmers Tekniska Högskola. Hon har också varit gästdoktorand vid avdelningen för Urbana och Regionala Studier på KTH. Pernillas lade i augusti fram avhandlingen A sustainable home? Reconceptualizing home in low-impact society, där hon undersöker socio-kulturella aspekter av hem, hur vi ser på det "goda hemmet”, vad vi gör i hemmet och bostadsutveckling i förhållande till ett globalt resurs- och klimatperspektiv. Syftet med forskningen är att förmedla kunskap relevant för skapandet av hållbara levnadsmiljöer, bortom dagens mer tekniska fokus, där potentiella omställningar kan krävas vad gäller exempelvis hur stort vi bor, hur vi kan dela mer och med vilka.
 
Pernilla Hagbert är även del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet “Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för ett hållbart samhällsbyggande” vid KTH, där hon undersöker framtida vardagspraktiker, boendeformer och aktörer i bostadsbranschen för att möta de utmaningar vi står inför.
 
SABOs seminarium 23 september 2016
Så kan mobiltäckning inomhus förbättras

 
 
SABOs forskarfrukost 11 mars 2016
Hur ska hushåll med låga inkomster kunna hitta en bostad?

Hans Lind berättar om sin nya bok med titeln ”Åtkomliga bostäder”. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi från KTH och har forskat om bostadsfrågor sedan början på 90-talet med en underliggande fråga om vad marknaden klarar och vad politiken behöver göra.
 

Hans Linds nya bok behandlar både byggande, renovering och möjligheten att hitta en bostad i beståndet. Delen om byggande fokuserar bland annat på hur vi ska bygga och ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och marknad. Olika varianter av ”social housing” och ”affordable housing” diskuteras också. I renoveringsdelen är en huvudfråga om dagens lagstiftning ger incitament för rätt renovering. I delen om beståndet diskuteras uthyrningspolicy och hur man kan göra det lättare för hushåll med låga inkomster att komma in på ägarmarknaden.
 
SABOs forskarfrukost 15 januari 2016
Segregationen i Stockholm i ett europeiskt perspektiv
 
Roger Andersson talar om segregationen i Stockholm i ett europeiskt perspektiv, baserat på en ny bok om den socioekonomiska segregationen i 13 europeiska huvudstäder. Tyngdpunkten ligger på Roger Anderssons och Anneli Kähriks kapitel om Stockholm ”Widening gaps: segregation dynamics during two decades of economic and institutional change in Stockholm”. Kapitlet berör också utvecklingen av den etniska segregationen.
 
Roger Andersson är professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet och har i drygt 20 år forskat om det mesta som rör segregationen i Sverige som orsaker, mönster, dynamik, planering/politik, konsekvenser.

 

SABOs forskarfrukost 20 november 2015
Tryggt i trygghetsboenden?
 
Trygghetsbostäder är bostäder för äldre personer som ska erbjuda god tillgänglighet, möjlighet till gemenskap och stöd av personal några dagar i veckan. En intressant fråga är om hyresgästerna i dessa bostäder upplever sig trygga. Vad är det i så fall som bidrar till att skapa en känsla av trygghet? Och är det trygghet de söker när de väljer att flytta till en trygghetsbostad eller något helt annat?
 
FoU i Väst har gjort en studie av tre trygghetsboenden hos allmännyttiga bostadsföretag i Göteborg, Alingsås och Trollhättan. FoU i Väst hör till GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, med 13 medlemskommuner. 
 
Lisbeth Lindahl är filosofie doktor i psykologi, leg. psykolog och verksam som forskare vid FoU i Väst/GR. Hon har varit involverad i ett flertal projekt om äldres boende, tillgänglighet och välfärdsteknologi.

 

SABOs forskarfrukost 2 oktober 2015
Vem segregerar staden Malmö?
 
När bostadssegregation diskuteras i media är det vanligt att det associeras med invandring och minoritetsgrupper som bor i Sveriges utsatta förorter och Miljonprogramsområden.  Ett inte helt ovanligt antagande är också att personer med utländsk bakgrund själva väljer att bo i vad som ofta porträtteras som problematiska förorter, och på så vis aktivt självsegregerar sig från majoritetssamhället.
 
I avhandlingen utfördes en etnografisk studie av två bostadsområden i Malmö; ett villaområde som beskrivs som ett av de finare i Malmö och ett nyproducerat så kallat ”livsstilsboende”. En av ambitionerna med avhandlingen var att undersöka den ”andra sidan” av segregationen och bidra till en djupare kunskap om vilken roll medel- och höginkomsttagare spelar för segregationsprocesser.

I föreläsningen presenteras delar av resultaten om hur deltagarna resonerade kring sina bostadsval, samt om undvikandebeteenden och självsegregation bland dagens svenska övre medelklass i Malmö.
 
Ann Rodenstedt är kulturgeograf och bostadsforskare på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet.