17 mar Inget stöd till energieffektivisering i hyresrätter
Regeringen överlämnade i dag två energi- och klimatpropositioner till Riksdagen "En sammanhållen energi och klimatpolitik - klimat" samt "En sammanhållen energi och klimatpolitik - energi".
Ett antal utredningar ligger till grund för dessa propositioner. Det som främst rör bostadsbolagen hanterades i Energieffektiviseringsutredningen.
— Det som är slående är att regeringen i princip avfärdat Energieffektiviseringsutredningens huvudsakliga förslag till åtgärder inom bostadssektorn. Utredningen föreslog statliga bidrag till strategiska installationer och tjänster i byggnader som uppgick till 2 miljarder, alternativt ROT-avdrag för energieffektiviserande åtgärder som uppgick till närmare 10 miljarder. Istället har regeringen slagit fast att energieffektivisering ska skötas via ökade kostnader på energi , säger Ulrika Jardfelt chet Fastighetsutveckling på SABO.
I propositionerna föreslår regeringen mål och strategier innebärande att:
- halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor
- Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi
- Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll
- utsläppen av växthusgaser ska vara 40 procent år 2020 jämfört med 1990
- 20 procent effektivare energianvändning år 2020
- 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020.
Det finns också mer konkreta handlingsplaner för hur klimatomställningen av energi och transporter ska ske.
Regeringens strategi för att uppnå en effektivare energianvändning är att styra via marknadsanpassade styrmedel (t ex ökad skatt på koldioxid) och att därutöver uppnå en minskad energianvändning genom satsningar på information och utbildning, den kommunala energirådgivningen samt stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. Detta innebär bl.a. att det inte bli några investeringsstöd för att uppnå minskad energianvändning i bebyggelsen
Regeringen anger också att energieffektivisering i sig inte ska uppfattas som det egentliga målet utan effekten bör bedömas utifrån den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp.
Regeringen föreslår ett femårigt program för energieffektivisering. Programmet tillförs 300 miljoner kronor årligen under fem år, utöver dagens politik.
Programmet föreslås innehålla följande huvudsakliga åtgärder:
– förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, genom bl.a. finansiering av kommuners och landstings arbete med frivilliga energieffektiviseringsavtal.
– förstärkta insatser för information, rådgivning, teknikupphandling och marknadsintroduktion, nätverksaktiviteter samt införande av ett stödsystem med energikartläggningscheckar.
– förstärkt myndighetsarbete för att främja ökad energieffektivitet.
En konkret åtgärd som nämns är en samlad informations- och rådgivningsportal som bör inrättas för att främja ett ökat genomförande av åtgärderna i energideklarationer för byggnader. Insatsen genomförs under programtiden 2010–2014.
Man anser också att individuell mätning av varmvatten och el bör införas vid uppförande och ändring av byggnader som inrymmer bostäder, om det inte är oskäligt. Den närmare utformningen av dessa krav ska dock samordnas med övriga förslag som ska läggas i regeringens kommande proposition om översyn av plan- och bygglagstiftningen.
Propositionerna hittas på regeringens webbplats:
Energipropositionen
Klimatpropositionerna
