5 mar Konsekvenser av tillståndspliktens upphävande
För drygt ett och ett halvt år sedan upphävdes kravet på tillstånd för att sälja allmännyttans hus. Boverket har nu utrett konsekvenserna av lagändringen.
Boverkets studie visar att försäljningarna ökat markant under år 2008, men att nästan hela denna ökning har skett i Stockholmsregionen. De finns också två kommuner, Lomma och Åtvidaberg, som avyttrat hela sitt bostadsföretag.
I Stockholmsregionen har köparen oftast varit en bostadsrättsförening, medan det i resten av landet oftast varit en privat fastighetsägare som köpt och i regel fortsatt att hyra ut lägenheterna. I och med att de flesta försäljningarna skett i Stockholmsregionen är således ombildning till bostadsrätt vanligast totalt sett.
Boverkets bedömning är att borttagandet av tillståndsplikten generellt sett inte haft någon större betydelse för omfattningen av försäljningarna. Många försäljningar hade troligen fått tillstånd. Lagändringen har dock öppnat för Lomma och Åtvidaberg att sälja hela bostadsföretaget och sannolikt också möjliggjort ett ökat antal omvandlingar till bostadsrätt i Stockholms stad.
I intervjuer med kommunstyrelseordföranden framkommer i huvudsak två syften med försäljningarna. Dels finns ekonomiska drivkrafter – resurser behöver frigöras för att finansiera nyproduktion eller renoveringar. Dels finns bostadspolitiska drivkrafter – man vill minska andelen hyresrätter eller allmännytta i vissa områden för att öka variationen av upplåtelseformer eller för att minska allmännyttans andel av hyresmarknaden. Det förekommer också mer renodlat ideologiska motiv som att alla ska ha rätt att äga sin bostad.
Det har varit svårt för Boverket att efter bara ett och ett halvt år bedöma lagändringens effekter på konkurrens, valmöjligheter och segregation. De preliminära slutsatser man dragit är att konkurrensen i vissa fall har ökat, att valmöjligheterna sällan har förbättrats och att boendesegregationen inte har minskat.
Boverkets utredning har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag som går ut på att följa allmännyttans roll och utveckling på bostadsmarknaden. Det man särskilt studerat är konsekvenser för konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll. De källor man använt är Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät samt intervjuer med kommunstyrelseordföranden i de 22 kommuner som har sålt eller planerar att sälja en betydande del av allmännyttans bestånd.
Boverket kommer att fortsätta följa omfattningen av försäljningar av allmännyttiga bostäder och vilka konsekvenser detta får ur olika aspekter, och särskilt analysera om försäljningarna är ett led i att avveckla det kommunala engagemanget på bostadsmarknaden eller ett sätt att skapa ekonomiskt utrymme för underhåll, upprustning, nyproduktion eller förvärv.
Ladda ner Boverkets rapport
Fritt fram att sälja allmännyttan – konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande
