29 apr Nordisk konferens om stadsutveckling
Det finns inga genvägar för det bolag som vill utveckla ett bostadsområde. De verkliga experterna, hyresgästerna, måste på ett tidigt stadium vara med och påverka vad som ska ske. Det var en av de röda trådar som löpte genom den nordiska konferens om stadsutveckling som hölls 27-28 april i Stockholm.
Deltagarna fick göra praktiska övningar, som att pröva på gå-turer i Rinkeby. Likadana turer har genomförts av Svenska Bostäders hyresgäster i Järva.
Nära 100 anställda i bostadsbolag i Sverige, Norge och Danmark möttes för att lyssna till inspirerande talare. Först ut var företrädare för Stockholms stad och Svenska Bostäder som berättade om Järvalyftet. En satsning på områdesutveckling tillsammans med de boende och andra aktörer i Järva.
- Järvalyftet är egentligen fel namn. Det låter som om Järva är något som ligger på golvet och som måste lyftas upp. Det stämmer inte, sade Joakim Larsson, ytterstads- och bostadsbolagsborgarråd i Stockholm.
Han vill därför omdefiniera vad namnet står för.
- Järvalyftet står för något som vi vill lyfta fram. Vi vill lyfta fram Järva.
För att kunna göra det behövs ett tätt samarbete med hyresgästerna. Det var alla föreläsare på konferensen eniga om. Och samarbetet måste starta tidigt. Pelle Björklund, VD för Svenska Bostäder, berättade om hur fel det blev när man för några år sedan presenterade arkitektritningar för de boende i Järva och trodde att man skulle få en positiv reaktion. Det blev raka motsatsen. På ritningarna hade hus rivits för att ge plats åt nya tjusiga byggnader. Hyresgästerna i husen som inte längre skulle finnas kvar blev mycket upprörda.
- Folk var jättearga och det hölls fackeltåg utanför Stadshuset. Och jag kan förstå det. Vi hade inte lyssnat på bostadsområdets verkliga experter, sade Pelle Björklund.
Att det inte fungerar att ta genvägar, bekräftades av Anna Heide, MKBs fastighetschef i Herrängen, Malmö. När MKB tog över 300 lägenheter i området gjorde man lika många hembesök. Syftet var att lära känna hyresgästerna, deras vardag och bakgrund och lyssna till vad de anser om sitt boende. Dörrknackningen har gett resultat: Idag ordnas till exempel läxläsningshjälp och man bygger så kallade bokaler (bostäder och små affärslokaler i samma hus).
- De bosociala insatserna visar sig också i fastighetsekonomin. Kostnaden för att till exempel byta krossade fönster har minstat drastiskt, sade Anna Heide.
Föreläsare var även Camila Salazar Atias, projektledare för Destruktiva Subkulturer på Fryshuset i Stockholm. Hon berättade om konkreta satsningar på ungdomar. Till exempel har Fryshuset dragit igång kurser i brandsäkerhet för unga, ett sätt att få bukt med de problem som finns i vissa bostadsområden där unga och Räddningstjänsten är i konflikt med varandra.
Ett av konferensens danska inslag stod Hans Thor Andersen, forskningschef på Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark, för.
- Uppgiften att integrera invandrare och flyktingar kan inte enbart läggas på den allmänna sektorns bostäder - speciellt inte när den bebos av de svagaste grupperna i samfundet, sade han.
Palle Adamsen, VD för det danska bostadsbolaget Lejerbo som gjort stora renoveringssatsningar och boendesociala insatser, höll med: Flera aktörer måste samverka.
Den slutsatsen landade också hela konferensen i. Bostadsbolagen kan göra mycket för att utveckla bostadsområdena tillsammans med de boende. I det arbetet är ett ärligt lyssnande ytterst viktigt. Men många av problemen, till exempel hög arbetslöshet och underkänd skolgång, måste andra samhällsaktörer ta ansvar för.
