Site Image
16 apr Hyresrätten lyfts i vårpropositionen
vårpropp_2012.jpg
Bostadspolitiken är ett av de sex områden som regeringen fokuserar på i årets ekonomiska vårproposition. Man framhåller bostadsmarknadens stora betydelse för tillväxten och pekar särskilt på att det är viktigt att det finns hyreslägenheter. Möjligheten att hyra är central, skriver regeringen.


Sveriges ekonomi bromsar in i år, men regeringen räknar med att den kommer att återhämta sig från 2013 och framåt. Det finns dock en risk för att krisen och konjunkturen i stället försämras ytterligare. Därför behövs goda säkerhetsmarginaler vilket begränsar reformutrymmet. Regeringen väljer i detta läge att fokusera på åtgärder inom sex områden: arbetsmarknad, välfärd, konkurrenskraft, det finansiella systemet, bostadsmarknaden och klimatpolitiken.

Hyresrätten är viktig

Regeringen lyfter fram hyresrättens betydelse och anser att den säkerställer goda boendevillkor utan ekonomiskt risktagande eller krav på eget kapital för enskilda. Bostäder med hyresrätt har traditionellt sett stått för en mer flexibel form av boende och de fyller en viktig funktion i att förenkla rörligheten för unga och nyetablerade, men också som ett alternativ för dem som inte kan eller vill köpa ett eget boende.

Regeringen understryker också att dagens regelverk med ett starkt skydd för hyresgästens rättigheter och en etablerad hyresförhandlingsmodell är bra. Bostadsmarknaden går inte att likställa med andra marknader eftersom det handlar om människors hem, skriver man. Ordning och reda ska bevaras på bostadsmarknaden. En fri prissättning är inte aktuell. Dagens system skapar förutsägbarhet för såväl hyresgästen som hyresvärden och ger trygghet i boendet.

Ökad nybyggnation ska stimuleras
Regeringen framhåller att det finns ett behov av att öka nybyggnationen av hyresrätter. Ambitionen är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden att agera, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att det svarar upp mot efterfrågan i alla delar av landet.

De åtgärder som förväntas främja ökad nybyggnation presenterades redan i förra veckan. De innebär i korthet att fastighetsavgiften för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) sänks från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet och att ingen fastighetsavgift tas ut under de första 15 åren. Vidare förlängs den tid som en presumtionshyra ska anses vara skälig från 10 till 15 år. Det redovisas dock inget underlag som gör det möjligt att uppskatta eller bedöma effekterna av dessa reformer.

– Det är positivt att regeringen i propositionen markerar vikten av att öka antalet hyresrätter. Men förslaget räcker inte på långa vägar för att stimulera till den nyproduktion som så väl behövs i majoriteten av landets kommuner, säger Kurt Eliasson, VD för SABO.

Uthyrning av privatbostäder ska stimuleras
Regeringen vill också stimulera ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet för att på kort sikt öka utbudet av bostäder. De åtgärder som förväntas leda till ökad uthyrning av privatbostäder har också presenterats tidigare. De innebär i korthet att uthyraren ska kunna ta ut en högre hyra än vad som motsvarar lägenhetens bruksvärde om det behövs för att täcka hans eller hennes kostnader och att bostadsrättsinnehavare i normalfallet ska kunna hyra ut sin lägenhet utan föreningens tillstånd. Hyresgästen ska inte heller ha möjlighet att pröva hyran retroaktivt.

Vidare ska schablonavdraget höjas från 21 000 kronor till 40 000 kronor för att göra det mer lönsamt att hyra ut. Reglerna om besittningsskydd och uppsägningsvillkor ska också ses över. Inte heller här redovisas något underlag som gör det möjligt att uppskatta eller bedöma effekterna av en sådan reform.

De föreslagna ändringarna ska endast gälla vid tillfällig uthyrning av lägenheter som privatpersoner äger eller innehar med bostadsrätt. De ska inte gälla vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter.

Ett stabilt finansiellt system
Regeringen framhåller att ett stabilt och väl fungerande finansiellt system är av central betydelse för ekonomin.  Baserat på hur den svenska banksektorn är uppbyggd har regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen gjort bedömningen att de fyra svenska storbankerna ska ha högre kapitaltäckningskrav än Basel III:s minimikrav på sju procents så kallat kärnprimärkapital i förhållande till bankens riskvägda tillgångar. Regeringens ambition är att i ett första steg höja kraven till tio procent av de riskvägda tillgångarna, fr.o.m. den 1 januari 2013. I ett andra steg ska sedan kravet stiga till tolv procent 2015. Genomförandet påverkas dock av såväl pågående förhandlingar på EU-nivå som stabiliteten i det svenska finansiella systemet.

Sänkt bolagsskatt
Regeringens föreslår att inkomstskatten för juridiska personer sänks från 26,3 procent till 25,3 procent från och med 1 januari 2013. Ett viktigt skäl till detta är utvecklingen mot en mer omfattande skattekonkurrens mellan EU-länderna. En sänkt bolagsskatt värnar den svenska skattebasen genom att göra det relativt sett mer förmånligt att beskatta vinsterna i Sverige och reducera incitamenten att skatteplanera. Den föreslagna sänkningen kan dock komma att justeras, bland annat beroende på den slutliga utformningen av det aktuella förslaget om skärpt avdragsbegränsning för räntor på koncerninterna lån.

BKN uppgår i Boverket
Regeringen avser att under år 2012 avveckla Statens Bostadskreditnämnd (BKN) och överföra den verksamhet som nämnden bedriver till Boverket. Regeringen vill med detta skapa förbättrade förutsättningar för en stark analysfunktion på bostadsområdet genom att myndigheternas respektive kompetenser sammanförs.



Kommentarer
CAPTCHA code image
Change the code
Kod:
Postadress SABO, Box 474, 101 29 Stockholm | Telefon 08-406 55 00 | E-post info@sabo.se | © 2010