I många miljonprogramsstadsdelar runt om i Sverige arbetar de kommunala bostadsbolagen aktivt för att öka attraktiviteten och förbättra boendevillkoren invånarna i nära samverkan med boende och andra aktörer. Här är några uppmärksammade exempel. Fler goda exempel kan du hitta under rubrikerna "Lokalt utvecklingsarbete" och "Levande stadsdelar".
Järvalyftet, Stockholm
Stadsdelarna på Järva i norra Stockholm ska lyftas fram och bli attraktiva för alla att bo i. För att det ska lyckas krävs ett helhetsperspektiv,där alla aktörer är viktiga för områdetsutveckling. De närmare 60 000 invånarna är icentrum när områdena nu förnyas.
I april arrangerade det nordiska samarbetsorganisationen NBO tillsammans med SABO en nordisk konferens om stadsdelsutveckling,där arbetet med Järvalyftet men även exempel på utvecklingsarbeten i nära dialog med de boende i Köpenhamn och Malmö presenteras.
8 apr Från Rinkeby till Norrebro
Råslätt
Ett exempel är stadsdelen Råslätt i Jönköping, där Bostads AB Vätterhem är en stor och betydelsefull fastighetsägare. I det EU-finansierade forskningsprojektet Restate lyfts Råslätt fram som ett positivt exempel på hur man genom ett långsiktigt och gränsöverskridande arbete kunnat vända utvecklingen och skapa framtidstro bland de boende.
Eva Öresjö, professor och forskare vid Blekinge Tekniska Högskola har under trettio år följt utvecklingen i Råslätt. I rapporten Konsten att dra åt samma håll - en rapport om Råslätt i Jönköping, som SABO tagit fram med stöd av Bostads AB Vätterhem och Jönköpings kommun, beskriver Eva Öresjö det arbetssätt som utvecklats av bostadsföretaget och de olika kommunala förvaltningarna i samarbete med de lokala aktörerna i stadsdelen. Hennes slutsatser är att för att nå resultat krävs ett långsiktigt och träget arbete där det gäller att hitta sitt eget språk.
Rapporten finns att beställa under Trycksaker.
Gårdsten
1997 bildade fastighetskoncernen i Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden, Gårdstensbostäder AB. Uppdraget var att utveckla stadsdelen Gårdsten i nordöstra Göteborg fysiskt och socialt. Bolaget har lagt ned stora resurser på att förbättra servicen och kommunikationerna i stadsdelen. Man har också initierat utbildningar och projekt för att skapa arbetstillfällen. Allt förändringsarbete har skett i nära samverkan med de boende. I bolagets styrelse har nämligen hyresgästerna majoritet. Genom medvetna satsningar har Gårdstensbostäder lyckats vända den negativa spiralen.2006 tilldelades bolaget det stora samhällsbyggarpriset. I prismotiveringen står det att bolaget har ”använt sig av rollen som fastighetsägare och byggherre för att leda och stödja en social utvecklingsprocess”.
I en rapport författad av KTH-professorerna Hans Lind och Stellan Lundström ställs frågan om omvandlingen varit lönsam. Deras utredning visar att den samhällsekonomiska vinsten väl överstiger den företagsekonomiska förlusten.
Rapporten på Gårdstensbostäders webbplats
