Bostadsanpassningsbidrag

bostadsanp.jpg

Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag som riktar sig till personer som har en funktionsnedsättning. 

Syftet med bidraget är att kunna göra fysiska anpassningar i bostäder och fastigheter med utgångspunkt från de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar. Det kan handla om att ta bort trösklar, byta badkaret mot en dusch eller ordna en ramp vid entrén. Anpassningarna kan också avse betydligt större insatser i t.ex. en familj som har ett handikappat barn. En ansökan görs till kommunen där en handläggare bistår den enskilde med beställningar, genomförande och kontakter med berörda fastighetsägare.

 

Ylva Sandström, enheten för fastighet och boende, är kontaktperson på SABO.  ylva.sandstrom@sabo.se 
Tfn: 08 – 406 55 04.

 

Sidan uppdaterades den 25 augusti 2017.

 

Boverket är ansvarig myndighet

 

Den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag gäller sedan 1992.  På Boverkets hemsida finns en webbaserad vägledning om bostadsanpassningsbidraget.  Där hittar man också nyheter och information om rättsfall som påverkar hanteringen. 

http://boverket.se/sv/bab-handboken/

 

Proposition om en ny lag om bostadsanpassningsbidrag kommer förhoppningsvis under hösten 2017

 

Du kan läsa längre ner på sidan om lagförslaget. 

En översyn av nuvarande lagstiftning gjordes under 2013-2014. Boverkets rapport var klar i december 2014. Den skickades på remiss och SABOs styrelse tog beslut om SABOs remissvar i september 2015. 
I september 2016 besvarade SABOs styrelse en ny remiss om vissa förtydliganden i det nya lagförslaget.  

Socialdepartementet bereder frågan.  I slutet av augusti 2017 finns fortfarande ingen proposition från regeringen om en ny lag om bostadsanpassningsbidrag.  

 

Bostadsanpassningsbidrag och krav på intyg och fastighetsägarens godkännande 


En dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i december 2014 ändrade praxis för krav på intyg och godkännande av en bostadsanpassning.

Fram till 31/12 2014 gällde att fastighetsägare fick lämna intyg om att man inte krävde att den enskilde skulle ansvara för att ta bort en anpassning eller installation i samband med en flytt. Utan detta intyg kunde kommunen avslå en ansökan om bostadsanpassning. Domen i Högsta Förvaltningsdomstolen går ut på att Boverkets föreskrift om detta stod i strid med gällande rätt. Boverket har ändrat sina föreskrifter fr.o.m den 1 januari 2015 och det krävs inte längre ett intyg från fastighetsägaren för att kommunen ska kunna bevilja ett bostadsanpassningsbidrag. 

 

 

En bostadshyresgäst måste få godkännande från hyresvärden innan en bostadsanpassning får genomföras

 

Hyreslagens bestämmelser om vad en hyresgäst får eller inte får göra i sin bostad gäller emellertid. Hyresvärdens godkännande krävs då, vilket även kan omfatta åtgärder som ska göras med anledning av en bostadsanpassning. 


En bostadshyresgäst har enligt 12 kap. 24 a §  JB (jordabalken) rätt att på egen bekostnad måla, tapetsera och göra andra jämförliga åtgärder utan att först få hyresvärdens godkännande. Detta brukar kallas hyresgästens reparationsrätt. Den gäller under förutsättning att lägenhetens bruksvärde inte minskar på grund av åtgärderna. 

Att anpassa en lägenhet innebär i regel en mer genomgripande åtgärd än vad som kan omfattas av reparationsrätten. Hyresvärdens godkännande krävs emellertid inte vid mindre åtgärder som tröskelborttagning.

 

Återställningsbidrag

 

En fastighetsägare till bostadshus kan få bidrag till kostnader för att återställa bostäder som anpassats med stöd av lagen. Detta är en viktig förutsättning för att fastighetsägare av flerfamiljshus ska ge ett godkännande till en bostadsanpassning. Dessa bestämmelser finns i 11 - 13 §§ lagen (1992:574) om bostadsanpassningsbidrag.
 
  
 
 Av 268 kommuner som tillfrågades i samband med Boverkets uppföljning,  avseende år 2014,  svarade 115 att de vid minst ett tillfälle beviljat återställningsbidrag. I dessa fall inkom 1039 ansökningar och bidrag utbetalades till en sammanlagd kostnad av ca 7 400 000 kr. 

  

 

Hur utvecklas bostadsanpassningsbidraget?

 
Boverket gör årliga uppföljningar av utvecklingen. Den senaste rapporten avser läget år 2015. Detta är f.n. den senaste rapporten. 

 

 bostadsanpassningsbidragen-2015.pdfbostadsanpassningsbidragen-2015.pdf

 
 De fem vanligast anpassningarna under 2015 är i fallande ordning
 
- utjämnande av nivåskillnad vid tröskel
- uppsättning av stödhandtag
- montering av ramp
- montering av spistimer/spisvakt
- anpassning av hygienutrymme
 
De fem vanligaste anpassningarna under 2014 var i fallande ordning:
 
  • utjämnande av nivåskillnad vid tröskel
  • uppsättning av stödhandtag
  • montering av ramp
  • anpassning av hygienutrymme
  • montering av timer på spis, s.k.spisvakt
 
År 2015  beviljades ca 73 200 ansökningar (2014: 74 200 st.  2013: 73 400 st)  till en kostnad av ca 1039 mkr (2014: 1 060 mkr). Fem år i rad har ökningstakten har avstannat. Den sammanlagda kostnaden har under denna period legat strax över 1 mdkr.  
 
Hur stora belopp?  Vilka åldersgrupper?
 
56 % av bidragen understiger 5 000 kr. Endast ca 2 % överstiger 100 000 kr. De flesta ärendena finns i åldersgruppen 70 - 84 år. Denna erfarenhet är känd sen länge.  
 
 

  

Boverkets översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag 

 

Regeringen gav i mars 2013 Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen om bab behöver ändras och i sådana fall föreslå förbättringar. Den nuvarande lagen började gälla den 1 januari 1993. Uppdraget slutrapporterades till regeringen den 19 december 2014. 

Boverkets utredningsgrupp har letts av Peter Rosén, f.d domare vid kammarrätten i Jönköping. En brett sammansatt referensgrupp utsågs med representanter från bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting, Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (bostadsanpassarnas yrkesförening) och SABO.  Referensgruppen hade fyra möten och Boverket arrangerade också ett rådslag.

En ny lag föreslås. Rapporten i sin helhet finns under länken:

 

 Boverkets rapport. Översyn-av-lagen-om-bostadsanpassningsbidrag. December 2014.pdfBoverkets rapport. Översyn-av-lagen-om-bostadsanpassningsbidrag. December 2014.pdf

 

Avsnitt 11 i Boverkets rapport utgörs av förslaget till en ny lag med författningskommentarer.  Eftersom det har förändrats så har SABO tagit bort det tidigare separata dokumentet om detta avsnitt.

 

 Huvudsakligt innehåll i förslaget till ny lag

 

Den enskildes rättigheter tydliggörs bättre jämfört med dagens lag om bostadsanpassningsbidrag.  Praxis som utbildats sedan 1992 får i flera fall ett lagstöd.  Kommunens hantering föreslås delas upp i en "beviljandedel"  och en "genomförandedel".  I den senare fasen kan kommunen antingen själv ansvara för att anpassningen görs eller lämna ett kontantbidrag till den enskilde.  Vissa förslag berör tydligt fastighetsägare av flerfamiljshus.

 

Lagen  om bostadsanpassningsbidrag är en rättighetslagstiftning. Syftet är att möjliggöra anpassningar i bostäder och fastigheter med utgångspunkt från styrkta anpassningsbehov hos en eller flera enskilda personer med funktionsnedsättningar. Denna grundläggande inriktning kommer gälla även i fortsättningen. Detta innebär att frågan om möjligheter till s.k. generell bostadsanpassning faller. Se vidare rubriken längre ner på sidan.

 

Frågor om s.k. mobila släckningsanläggningar har diskuterats i utredningen. Att sådana kan installeras hos funktionsnedsatta personer med riskbeteende är angeläget. Personkretsen bedöms vara mycket snäv. Boverket föreslår att sådana anläggningar ska kunna installeras med bostadsanpassningsbidrag, men man framhåller att kommunerna i vissa fall kan tillgodose behovet genom utlåning av sådana anläggningar.

 

Villkoren för byte av bostad förtydligas. De innebär att den enskilde lättare ska kunna förutse om man kan få ett bostadsanpassningsbidrag i sådana fall.  Förslaget är att ett sådant inte ska ges om den nya bostaden är klart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Förslaget motsvarar den praxis som utbildats.

 

Kommunen föreslås själva kunna ansvara för att genomföra anpassningsåtgärderna istället för att enbart kunna lämna kontantbidrag.  Detta motsvarar den praxis som utbildats idag. Åtskilliga personer klarar inte av att själva beställa anpassningsarbeten och hantera relationer med entreprenörer. Idag använder kommunerna i regel fullmakter för att hantera alla dessa fall.  Kommunens bostadsanpassare får också ett tydligare mandat att kommunicera med fastighetsägare.

 

SABO har verkat för att medlemsföretagen ska få möjlighet att överta ett bostadsanpassningsbidrag och hålla i genomförandet av åtgärder som görs i fastigheternas allmänna utrymmen. Fastighetsägare föreslås kunna överta rätten till bidrag. Det förutsätter att  kommunen beviljat ett kontantbidrag och att en överenskommelse görs med den enskilde. Syftet är att anpassningar som t.ex öppningsautomatik ska höra till fastigheten. Idag är det formellt den enskilde som är ägare till en sådan anpassning och som då även ansvarar för reparationer. Detta skapar en del förvaltningsproblem. Ett kontantbidrag till fastighetsägaren kan möjliggöra permanenta installationer. Exempel är öppningsautomatik, delfinansiering av annan nivåutjämning i entréer än metallramper och utomhusförråd för rullatorer.  

 

Vad gäller villkoren för återställningsbidrag föreslås förenklingar. Enligt Boverkets mening är det angeläget att fastighetsägarna så långt möjligt kompenseras för kostnader vid framtida återställning för att öka viljan att ge ett godkännande till en bostadsanpassning. Idag utgör bidrag för återställning endast ca 1 % av den totala kostnaden för bab. Om anpassningen inte är till direkt men för andra hyresgäster i fastigheten, eller en ny hyresgäst i den anpassade lägenheten, ska ett återställningsbidrag inte lämnas i fortsättningen heller.
 

- regeln om kommunens s.k. anvisningsrätt tas bort. Det betyder att kommunen har rätt att anvisa en bostadsanpassad lägenhet till en annan person med funktionsnedsättning, innan ett återställningsbidrag lämnas. I praktiken har den regeln idag fått en mycket begränsad betydelse.
 

- kravet på att kostnaderna för en återställning måste vara större än 5000 kr tas bort. Detta belopp fastställdes f.ö. år 1987 och har inte höjts sen dess. 
 

- vidare tydliggörs att ett återställningsbidrag kan lämnas för fler åtgärder än enbart borttagande av en anordning, t.ex. för att spackla igen hål i väggar och måla över detta.  Detta betyder att ett återställningsbidrag ska täcka hela kostnaden för återställandet.   

 

Kommunerna föreslås kunna avtala med den enskilde om att överta ägandet av en anordning.  Detta möjliggör för kommunen att kunna ansvara för demontering och borttransport av en installation och åtgärder för återställande. Med detta elimineras den osäkerhet som finns idag angående rättsläget. 

 

I Boverkets slutrapport finns en bilaga med rapporten från den enkät som gjordes hösten 2013 till kommunerna och representanter för fastighetsägare och brukarorganisationer.  Där redovisas bl.a. berördas inställning i frågan.   

 

 

Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare för s.k. generella åtgärder inte möjligt

  

Peter Rosén, f.d domare, som ledde Boverkets utredningsgrupp, konstaterar att ett sådant bidrag skulle kräva en egen lagstiftning. Själva syftet med bostadsanpassningsbidraget är behoven hos enskilda personer med funktionsnedsättningar.  En stor och ökande grupp personer  får visserligen funktionsnedsättningar på grund av ökande ålder, som nedsatt syn, rörlighet och balans, och man behöver därför tillgänglighetsanpassade bostäder.  Dessa behov måste  tillgodoses på annat sätt än genom diskussionen nedan om en förändrad hantering inom ramen för bostadsanpassningsbidraget. 
 
 

Bakgrund

 

Nedanstående försöksverksamheter och rapporter ger en bakgrund till diskussionerna om s.k. generella bostadsanpassningsbidrag. En utgångspunkt är att en så stor del av bostadsanpassningsbidragen går till åldersgruppen 70+  liksom att kommunerna finansierar hela verksamheten.

 

Två försöksverksamheter genomfördes inom ramen för det f.d. regeringsprogrammet ”Teknik för äldre” under perioden 2010-2012, i Luleå och i Norrköping.  F.d. Hjälpmedelsinstitutet samordnade dessa regeringsprogram.  HI upphörde formellt den 30 april 2014. 

I  försöksverksamheterna utgick man dels från att det bodde många äldre i fastigheterna, dels från vetskapen om de vanliga funktionsnedsättningarna man får med ökande ålder. Åtgärderna gjordes utan individuella behovsprövningar.

I Luleå gjordes ett försök i stadsdelen Örnäset i samarbete mellan Luleå kommun och Lulebo AB. Anpassningar gjordes i två entréer, i ett trevåningshus utan hiss och i ett punkthus med hiss. Man nivåutjämnade, installerade öppningsautomatik, gjorde kontrastmarkeringar och byggde en ”parkering” i direkt anslutning till entrén för rollatorer, rullstolar och barnvagnar. I rapporten finns också en diskussion om hur dessa anpassningar bör integreras med en plan för bättre tillgänglighet i  stadsdelarna. Detta handlar  om kommunens boendeplanering med fokus på äldre och samarbetet med berörda fastighetsägare. 

Luleå gjorde också en  beräkning av samhällsekonomiska vinster av anpassningsåtgärderna.
 

Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsagare. HI 2012.pdfBostadsanpassningsbidrag till fastighetsagare. HI 2012.pdf

I Norrköping samarbetade kommunen och fastighetsägaren Henry Ståhl om anpassningar i en entré till ett punkthus med många äldre hyresgäster. Man gjorde liknande åtgärder som i fallet ovan.

I båda rapporterna finns en koppling till olika tillgänglighetsnivåer (från 0–5), ett konkret sätt att beskriva tillgängligheten i befintligt bestånd och vilka förbättringar som går att göra i olika fall.

 

Äldres boende – bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet.  Rapport 2010


Denna studie gjordes av Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (FKBo) med stöd av Hjälpmedelsinstitutet. Rapporten var klar under år 2010. I rapporten konstateras att det finns starka skäl för att använda bidraget även till generella åtgärder. Man påpekar att det handlar om kända åtgärder och att det finns specialkompetens i kommunerna. FKBo föreslog en försöksverksamhet.

Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet.HI 2010.pdfBostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet.HI 2010.pdf