Hemlöshet

Hemlöshetssamordnarens slutrapport överlämnad
Michael Anefur, regeringens hemlöshetssamordnare, överlämnade den 30 juni sin slutrapport "Bostad sökes", till barn- och äldreminister Maria Larsson i samband med ett seminarium i Almedalen.

Den nationella hemlöshetssamordnaren tillsattes av regeringen i januari 2012 för att ge kommunerna stöd i deras arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, samt uppmärksamma det vräkningsförebyggande arbetet. Ett särskilt fokus skulle läggas på familjer med barn. Uppdraget avslutas den 31 juli 2014.

Samordnaren redovisar uppdraget och resultatet av dialogen med kommunerna
Samordnarens rapport innehåller en slutredovisning av uppdraget samt resultatet av den dialog som samordnaren har fört med kommuner. Exempel ges från kommunerna på hur arbetet för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan bedrivas. I rapporten diskuterar också hemlöshetssamordnaren kring hur arbetet kan förändras och förbättras på både lokal, regional och nationell nivå.

Hemlöshetssamordnarens förslag till kommunerna har framför allt handlat om:

  • att kommunerna bör arbeta fram övergripande strategier mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden,
  • att både den interna samverkan inom kommunen och den externa med exempelvis bostadsbolag, privata fastighetsägare, och det civila samhället behöver öka och förbättras,
  • att uppmuntra kommunerna att testa nya arbetsmetoder (exempelvis Bostad Först),
  • att intensifiera och effektivisera det vräkningsförebyggande arbetet bland annat genom förbättrad samverkan och framtagande av skriftliga rutiner.

 

Länk till rapporten hittar du här.

 

Ny kartläggning av hemlöshet bland EU-migranter
Åtta av tio hemlösa EU-migranter i Sverige är män. Hälften sover utomhus eller i tält, bil eller husvagn. De är här för att söka arbete, men blir snabbt hemlösa när jobben och därmed inkomsterna uteblir. Det är några av resultaten i en ny rapport från Socialstyrelsen om hemlöshet bland utrikesfödda.

Socialstyrelsens nationella kartläggning om hemlöshet från 2011 visade att hemlösheten bland utrikesfödda hade ökat sedan 2005. Den studien omfattade dock inte personer utan uppehållstillstånd. Den nya kartläggningen - som liksom den förra sker på uppdrag av regeringen - är därför helt inriktad på den gruppen, de akut hemlösa EU-migranterna. 

Kartläggningen visar att denna grupp, till skillnad från de hemlösa som ingick i den tidigare kartläggningen, inte i någon högre utsträckning har missbruksproblem eller lider av psykisk ohälsa. Den vanligaste orsaken till hemlösheten bland EU-migranterna är arbetslöshet. Endast var femte får lön från arbete, antingen tillfälligt eller regelbundet, medan cirka var tredje försörjer sig som gatumusikant eller genom att tigga.

Kartläggningen visar även bland annat detta:

  • 80 procent av de hemlösa, utrikesfödda, är män och medelåldern är 38 år.
  • En övervägande majoritet är från Rumänien, därefter från Polen respektive Spanien. 
  • Cirka 80 procent har varit hemlösa i Sverige under mindre än ett år. Majoriteten har inte varit hemlös i sitt hemland. 
  • Cirka 80 procent har tagit emot hjälp, mestadels från kyrkor och ideella organisationer.


Socialstyrelsens bedömning är att kommuner och myndigheter som möter EU-migranterna är i stort behov av kunskap om vilka regler som gäller och hur de ska tillämpas. Det gäller till exempel när han eller hon ska registrera sig hos Arbetsförmedlingen eller få en prövning om försörjningsstöd och tillfälligt boende.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida där rapporten finns att ladda ner.


Hemlöshetskonferenser våren 2013

I mars–april 2013 arrangerade länsstyrelserna, i samarbete med den nationella hemlöshetssamordnaren, fyra nationella konferenser om:

  • hemlöshet
  • utestängning från bostadsmarknaden 
  • vräkningsförebyggande arbete 

Konferensen "En dag om hemlöshet: Bostaden som mål eller medel?" hölls i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och vände sig till politiker och tjänstemän på kommuner, allmännyttiga bostadsbolag, ideella organisationer men även andra som är intresserade av frågan. 
 
Regeringens hemlöshetssamordnare
Regeringen tillsatte hösten 2011 Michael Anefur som hemlöshetssamordnare för att ge kommunerna stöd med att skapa en långsiktig hållbar struktur och fungerande rutiner i arbetet med att motverka hemlöshet. Vräkningar av barnfamiljer utgör ett särskilt fokusområde i samordnarens uppdrag. Uppdraget pågår under 2012-2013.

 

 

 

 

 

 

 

Socialstyrelsens slutrapport nu överlämnad
Socialstyrelsen redovisar i sin slutrapport "Hemlöshet - många ansikten, mångas ansvar"  genomförandet av regeringens strategi för att motverka hemlöshet under perioden 2007-2009. Huvudaktiviteten inom strategins samtliga mål har varit att ge stöd till lokalt utvecklingsarbete, samt att presentera ett antal kunskapsunderlag för arbetet mot hemlöshet.

Läs mer om Hemlöshet - många ansikten, mångas ansvar


Ny rapport från Boverket

Boverket har i en ny rapport - Trösklar till bostadsmarknaden - skrivit om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem. Detta är en av de rapporter som  har tagits fram inom Boverkets deltagande i regeringens hemlöshetsstrategi 2007 – 2010.  

Läs mer om Trösklar till bostadsmarknaden  


Socialstyrelsens hemlöshetskonferenser
Socialstyrelsen arrangerade under november 2009 tre konferenser på temat hemlöshet:

  • Vräkningsförebyggande arbete
  • Att få fäste - boende och vardagsstöd efter institution, behandling, kriminalvård
  • Hemlöshet - en bostadsmarknadsfråga 


Dokumentation från de tre konferenserna


Bostad först, enligt Lundamodellen
Lunds universitet presenterade vid ett möte i november 2009 en ny modell, Bostad först, för att kraftigt minska hemlösheten i Sverige.


Grundläggande principer för Bostad först:

  • Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och skall behandlas som ett sådant
  • De personer som är hemlösa eller utanför den ordinarie bostadsmarknaden skall så fort som möjligt inlemmas i den ordinarie bostadsmarknaden för att få en stabil bostadssituation
  • En egen bostad är en förutsättning för att andra eventuella problem skall kunna åtgärdas
  • Ett fast och säkert boende är en grundläggande rättighet som skall gälla alla


Hemlöshet, många ansikten mångas ansvar
 - regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.
2007 kom regeringen med en ny strategi som syfta till att skapa en struktur som tydliggör att många aktörer på såväl nationell, regional som lokal nivå har ett ansvar och en roll att spela i arbetet mot hemlösheten. Strategin innebär en ambitionshöjning genom att ge en tydlig handlingsinriktning, ett brett angreppssätt och ett tydligt samarbete. Strategin löper under tre år, 2007-2009.

Regeringens strategi omfattar fyra mål för det fortsatta arbetet.
1. Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnande insatser utifrån individuella behov.
2. Antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas  på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad  inför utskrivning ska minska.
3. Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer.
4. Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas.
  Läs mer i pdf:en nedan.

 Hemlöshet, många ansikten, mångas ansvar 
 

Kan man motverka hemlöshet?
Att motverka hemlöshet är en viktigt fråga för alla. De allmännyttiga bostadsföretagens sociala ansvar handlar i första hand om att erbjuda alla ett bra och tryggt boende till en rimlig kostnad. Genom förebyggande åtgärder kan de också motverka hemlöshet. I rapporten "Kan man motverka hemlöshet?" beskrivs hur några av de allmännyttiga bostadsföretagen aktivt handlar för att förebygga hemlöshet.

Rapporten finns att beställa under trycksaker eller nedladdningsbar som pdf längst ner på sidan. Inloggning krävs.
 

Hemlöshet - mångas ansvar... konferens i Malmö

Socialstyrelsen hade under torsdagen den 16 november anordnat en lokal konferens om Hemlöshet och mångas ansvar i Malmö. Konferensen var en av Socialstyrelsen fyra olika Hemlöshetskonferenser under 2006 i Göteborg, Norrköping, Gävle och Malmö. Medverkande i Malmö var bl a Annika Remaeus och Maria Boustedt-Hedvall från socialstyrelsen och Gunvor Landqvist från Länsstyrelsen i Skåne  samt Dearbhal Murphy från Feantsa, Bryssel.

Seminarier
Efter lunch fanns det möjlighet att besöka olika seminarier. Bland de medverkande var bl a Birgit Andersson-Fräjdin, Göteborg med en beskrivning av Bergsjöns projekt Bra boende i Bergsjön, vilket vi också beskriver i SABOs rapport Kan man motverka hemlöshet. Ett annat projekt som togs upp på seminariet och som vi också beskriver i vår rapport, är från Åmål och föredrogs av Stefan Lövenborg och Maria Junzell. De berättade om hur personer med olika slag av diagnoser har fått bostad och hur en socialsekreterare och en sköterska med specialinriktning psykiatri arbetar tillsammans för att hjälpa och stödja dessa personer i sitt boende.

Under eftermiddagen talade Markus Knutagård, som är forskare i Lund och har utvärderat bland annat projektet Per Albin i Malmö, om olika former av kategoriboenden, Han påpekade vikten av att se individen och inte bara ett hemlöshetsproblem. Det är inte alla som passar i kategori-boenden eller andra former av kollektivt boende, utan det finns personer som behöver en vanlig lägenhet där de får hjälp och stöd i boendet.

Slutsatsen från seminariet är att arbetet för att motverka hemlöshet behövs och är viktigt. Samarbete mellan olika myndigheter, organisationer och hyresvärdar är viktigt för att kunna erbjuda bostäder till de personer som riskerar att hamna i hemlöshet eller redan är där.

Utvärderingarna från de olika projekten som socialstyrelsen gett medel till visar att 1)
"De lokala utvärderingarna visar att "boendetrappor" - där klienterna får kvalificera sig för eget kontrakt, ofta inom ramen för en behandlingsinsats - är en vanlig strategi för att motverka hemlöshet och där socialtjänstens krav för avancemang delvis bestäms av bostadsföretagen. Kraven kan också skärpas under hand, varför vägen till eget kontrakt kan bli längre än vad som ursprungligen har förespeglat klienten. Denna utveckling har i vissa fall kunnat brytas. I ett projekt har man visat att klientens rättighet som hyresgäst har kunnat förstärkas inom ramen för denna modell. Trots att vägen kan bli lång till eget kontrakt via den s.k. boendetrappan har hemlösa i många fall fått en bättre boendesituation jämfört med tidigare.

Inget projekt har prövat att som första steg utgå från ett förstahandskontrakt i kombination med stöd i boendet. Denna modell har i vissa internationella studier visat sig vara framgångsrik för att hemlösa personer skall kunna etablera sig inom den ordinarie bostadsmarknaden.

Regler för att erhålla bostad verkar i många fall diskriminerande. Det gäller t.ex. kravet på fast inkomst där personer med försörjningsstöd inte var kvalificerade eller kravet på referenser från tidigare hyresvärd i Sverige, vilket i många fall gör det omöjligt för personer med invandrarbakgrund att söka en bostad på den reguljära bostadsmarknaden." 

Det finns med andra ord fortfarande mycket som kan göras för att förbättra situationen för de hemlösa. Viktigt är att samhället samverkar och samarbetar mellan kommuner och landsting, olika myndigheter, organisationer och hyresvärdar/fastighetsägare för att kunna förbättra situationen för den enskilde individen som drabbats eller riskerar att drabbas av hemlöshet.