Trygghetsboende

 

Vad menas med trygghetsboende?
Diskussionen om trygghetsboende startades på allvar av den statliga Äldreboendedelegationen. Den arbetade mellan åren 2006 - 2008 och lade fram sitt slutbetänkande Bo bra hela livet  (SOU 2008:113) i december 2008. Utredningen hämtade åtskilligt med underlag till sina förslag från allmännyttans goda exempel på boende för äldre. Man föreslog bland annat en definition på trygghetsbostäder.

Utredningen konstaterade också att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver.


Äldreboendedelegationens förslag på definition av trygghetsboende
Följande förslag lades fram i slutbetänkandet om hur trygghetsbostäder bör utformas och hur man får ett sådant boende:

  • trygghetsboende ska möta behoven hos äldre personer som känner sig otrygga och oroliga i sina nuvarande bostäder
  • man ska ha tillgång till en gemensamhetslokal 
  • personal ska finnas som stöd för trygghet och aktiviteter
  • det ska finnas möjlighet till gemensamma måltider
  • alla boende får ett trygghetslarm
  • den fysiska tillgängligheten i nyproduktion bör fylla den högre nivån i den svenska standarden (SS 91 42 21:2006)  men att de trygghetsbostäder som tillkommer i det befintliga bostdsbeståndet inte nödvändigtvis behöver ha denna högre tillgänglighetsnivå
  •  kommunen bestämmer själv vilka kriterier som ska gälla för att den enskilde ska få tillgång till en trygghetsbostad och hur dessa bostäder ska förmedlas.  Hög ålder kan vara ett kriterium. Delegationen föreslog ingen åldersgräns om 70 år
Man föreslog också ett investeringsstöd för tillkomsten av trygghetsbostäder. Sedan år 2006 fanns ett investeringsstöd till äldrebostäder, som i realiteten endast gällde vård- och omsorgsboende (särskilt boende är begreppet i  Socialtjänstlagen). I slutet på år 2009 utvidgades stödet till att även gälla trygghetsbostäder. 

 

 

Investeringsstödets krav på en trygghetsbostad
Följande villkor ska vara uppfyllda för att ett trygghetsboende ska kunna komma ifråga för statligt investeringsstöd:

  • trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt
  • bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har flytt 70 år
  • det ska finnas utrymmen för samvaro, måltider och hobbyverksamhet
  • alla boende ska få ett trygghetslarm
  • trygghetsboende ska bemannas med personal vissa tider varje dag för kontakt och för att ordna med gemensamma måltider och med sociala och kulturella aktiviteter
  • trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel vid förflyttning
  • dimensionerande mått för den fysiska tillgängligheten är förhöjd nivå enligt Svensk Standard nr 91 42 21. Detta motsvarar mått för en elrullstol


Information om investeringsstöd till trygghetsbostäder

I länken till Boverket finns informationsbroschyr, ansökningsformulär, föreskrifter och regeringens förordning om investeringsstöd till trygghetsbostäder.  Scrolla ner till slutet av den sida du kommer till, där ligger pdf-er med Boverkets informationsmaterial.  Antalet exempel med trygghetsboende ökar nu sedan investeringsstödet tillkom.

Vem kan bestämma över vilka boendealternativ som är ett trygghetsboende?

Både Äldreboendedelegationens förslag och investeringsstödets krav har bildat  modell för den fortsatta utvecklingen av trygghetsboende. Flera  kommuner har  fattat beslut om att deras trygghetsboenden ska motsvara det statliga investeringsstödets högre krav.  Detta är ofta kopplat till ett strategiskt beslut om att ge stöd till kostnader för gemensam lokal och personal.  

Den nationella nivån, dvs regering och riksdag, kan inte besluta om vilka boendealternativ som ska räknas som trygghetsboende i landets samtliga kommuner. Inte heller kan man från denna nivå bestämma vilken modell för trygghetsboende som ska erbjudas av landets alla fastighetsägare. Kommunerna bestämmer själva över detta i sin boendeplanering eller genom annat  strategiskt beslut, till exempel när man delar ut markanvisningar.

Flera kommunala bostadsföretag har utformat egna modeller för seniorboende och annat tryggt boende för äldre, men de motsvarar oftast inte ett trygghetsboende enligt ovanstående definitioner. De kan dock i flertalet fall relativt lätt vidareutvecklas till detta.

Modellerna för trygghetsboende kan tillämpas i nyproduktion och genomföras i samband medutveckling av det befintliga bostadsbeståndet. Det senare kommer att bli viktigt i samband med renoveringen av rekordårens bostadsbestånd. Kommunen kan också  ge markanvisningar till både det egna bostadsföretaget och andra fastighetsägare som erbjuder trygghetsboende.

Utredningens betänkande gick på remiss till många remissorgan, däribland SABO.  Man hittar SABOs remissvar under denna länk

 Bo bra hela livet.pdf

Kontaktperson på SABO

ylva.sandstrom@sabo.se. Tfn: 08 - 406 55 04