Gemenskapsboende

Intresset för olika typer av gemenskapsboende ökar igen.  Flera grupper knackar på hos allmännyttan.  Längst ner på sidan finns kort info om byggemenskaper.


På 80-talet byggdes  åtskilliga kollektivhus med allmännyttan som byggherre.  Då skedde det med ett tydligt stöd från den nationella nivån, bland annat fanns gynnsamma lån till att bygga sådana hus.

I början på 90-talet försvann sådana frågor från den nationella nivån.  Men flera projekt med gemenskapsboende genomfördes ändå lokalt, inom ramen för en nationell försöksverksamhet med s.k. boföreningar. Detta handlade om kooperativ utveckling. Allmännyttan tog i flera fall på sig att bli byggherre och fastighetsägare och samamarbetade med intressegrupperna.  

 

Idag finns en märkbar ökning av intresset för gemenskapsboende. Flera grupper knackar på hos allmännyttan. 

 

Kontaktperson på SABO
Ylva Sandström,  ylva.sandstrom@sabo.se Tfn:  08 - 406 55 04.

 

Den här sidan uppdaterades den 30 september 2016. 

 


Hur ser frågan ut? Var kan man hitta information?
Under senare år har engagemanget främst drivits av lite äldre personer som vill "bygga" ett nytt boende med ett annat socialt sammanhang än det sedvanliga. Den modell man i regel vill ha handlar om enheter med ca 35-40 lägenheter, gemensamma lokaler och en organisation för samarbete och gemenskap. Men det finns grupper och projekt som samlar alla åldrar.

 

Flera intressanta projekt finns på den övriga bostadsmarknaden som kan ge inspiration. De utvecklas av arkitektföretag och projektutvecklare i samarbete med mindre byggföretag. 

  

Idag är "gräsrötterna" i flera fall organiserade i intresseföreningar som Karlskrona Seniorhusförening, Boihop i Göteborg och KiM i Malmö.  Bostadsföretagen får i dessa fall en tydlig samarbetspartner som samlar intressenterna och bistår att processen går i lås. 

 

Exempel Göteborg

 Göteborgs Stad visar ett mycket intressant exempel på hur projekt med gemenskapsboende kan bli en del av stadsutvecklingen. Staden vill styra mot en varierad bebyggelse och stadsliv. För att uppnå detta prövar  man bl.a. att  ge markreservationer till gemenskapsboende och byggemenskaper  (se definition längst ner på sidan).  Intressegrupperna får en viss tid på sig att formera sina projekt lite tydligare och återkomma. En viktig fråga gäller bl.a. vem som kan bli byggherre. På den vägen har föreningen Boihop fått kontakt med Familjebostäder i Göteborg AB och inlett ett samarbete. Ett projekt i Högsbo ser ut att kunna realiseras.   Boihop fungerar i detta fall som en s.k. startarförening. 

 

Exempel Familjebostäder i Stockholm

Familjebostäder äger och förvaltar fem olika bogemenskaper.  Det finns mer information under länken nedan till deras hemsida.

 

http://www.familjebostader.com/uthyres/bostader/kollektivboende/

 

Intresseföreningen Kollektivhus NU

 Föreningen har funnits i många år och har både befintliga kollektivhus och intressegrupper som medlemmar. Även  privatpersoner kan bli medlemmar. Intressegrupper kan få information och tips.  På föreningens hemsida hittar man en hel del matnyttig information. www.kollektivhus.nu

Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap

 Denna bok innehåller en hel del kunskap, samlad erfarenhet och tips. Den har skrivits av tongivande och aktiva personer med lång erfarenhet. SABO gav stöd till bokens tillkomst år 2007 och till den uppgradering som gjordes 2014.

Man kan beställa boken från Migra Förlag och Produktion.  www.migra.nu

Inflyttning årsskiftet 2014-2015 i två nya gemenskapsboenden med kooperativ hyresrätt

Båda projekten nedan är hyresmodeller av kooperativ hyresrätt. Allmännyttiga bostadsföretag har byggt och hyr ut fastigheterna till kooperativa hyresrättsföreningar. 

 
Växthuset kooperativ hyresrättsförening i Karlskrona
I början av december 2014  var det inflyttning Växthuset kooperativ hyresrättsförening. AB Karlskronahem har byggt tre olika projekt i samma entreprenad i stadsdelen Lyckeby. Entreprenör är Blekinge ROT AB, med säte i Ronneby. Växthuset, med 23 lägenheter, har tillkommit i ett samarbete mellan Karlskronahem och Seniorhusföreningen i Karlskrona.  Den kooperativa hyresrättsföreningen bildades vintern 2013.  
 
 Karlskrona. Växthuset april 2015.jpg
Växthuset i april 2015.  Foto Andreas Blomlöf.
  
Sofielunds Kollektivhus i Malmö
Projektet har tillkommit genom ett samarbete mellan MKB Fastighets AB och KiM, intresseföreningen Kollektivhus i Malmö.  Huset ligger i kv. Trevnaden i Sofielund, där MKB har byggt nya hyresrätter för ett boende med en större grad av gemenskap och samarbete än i övrig hyresrätt. Det finns flera gemensamhetslokaler, bl.a. ett kök och matsal.
Sofielunds Kollektivhus kooperativ hyresrättsförening bildades i april 2014. Projektet, som också kallas SoKo, flyttades in under december 2014.  Huset har 45 lägenheter från 1 - 6 rok och flera gemensamma lokaler.  Föreningen kommer självförvalta huset. 
 
SoKo har en egen hemsida.
 
  MKB, Sofielunds kollektivhus, dec. 2014.JPG
Kv. Trevnaden den 15 december 2014.  Kollektivhuset ligger rätt fram. Loftgångarna har byggts ut för att få uteplatser.

 

Vad är en byggemenskap?

 Definitionen är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. (Denna definition använder Föreningen för Byggemenskaper). En del grupper vill och kan bli byggherre och fastighetsägare, dvs bygga i egen regi. Åtskilliga grupper vill påverka ett projekt och "bygga" en intressegemenskap men inte bli själva bli byggherrar. De vill istället samarbeta med en fastighetsägare. 

I stadsbyggnadssammanhangen finns förebilderna främst i Tyskland.  I Hamburg finns en Agentur für Baugemeinschaften inom stadens förvaltning som lotsar intressegrupper från start till genomfört bygge. 

Du hittar mer information på www.byggemenskaper.se

 

43. Hafen City. Ett Baugemeinschaftshus.JPG

Byggemenskap i Hafen City, Hamburg. September 2013