En kall februaridag 2008 samlades företrädare för 80 kommunägda bostadsbolag på ett hotell i Malmö. Avsikten var att enas om ett slags Kyotoprotokoll för allmännyttan, där man lovade att spara en viss mängd energi. Frågan var hur högt ambitionen skulle sättas. Med hjälp av mentometer-knappar röstade deltagarna fram att målet skulle vara 20 procents minskning av energianvändningen till år 2016.

Avtalet döptes till Skåneinitiativet. Allra först att ansluta sig var Fastighets AB Umluspen i Storuman. Sedan följde fler bolag efter. Efter några år var antalet uppe i 105 företag.
Avsiktsförklaringen för att ansluta sig skulle skrivas under av både vd och styrelseordförande. Tanken var att föra energifrågan, som ofta fått husera nere i kulvertar och undercentraler, ändå upp till ledningsnivå. Och få den att stanna där, som en av företagets mest prioriterade frågor.

— Det kommer aldrig att gå, tänke jag.

Ulf Johansson, Halmstads Fastighets AB

Men det var inte alla energiansvariga som jublade när vd kom hem och berättade att företaget nu skrivit under en förbindelse att spara 20 procent på nio år.

– Jag fick kalla kårar. Vi hade startat ett eget energisparprojekt 2001 och redan sänkt förbrukningen med 15 procent. Alla lågt hängande frukter hade redan plockats. Det här kommer aldrig att gå, tänkte jag. Det berättar Ulf Johansson, energisamordnare på Halmstads Fastighets AB (HFAB).

Trots att målet kändes oöverstigligt hängde bolaget ändå med på energitåget, och stretade vidare med energisparandet. Det är han glad över i dag. För det gick –
sedan 2001 har HFAB sänkt sin energiförbrukning med 30 procent.

Infografik: Annicka Istemo

 

– Det här visar att genom att ställa upp mätbara mål kan man överträffa sina vildaste förväntningar. Om man mäter det man gör försöker man hela tiden att bli bättre, säger Ulf Johansson.

Vad har varit det bästa med Skåneinitiativet?

– När man märker att det här gör jag tillsammans med över hundra andra. Det peppar oss. Vi energimänniskor kan annars vara ganska ensamma på våra företag. Nu har vi träffat en massa energikompisar som sitter med samma frågeställningar.

– Och alla delar gärna med sig av sina tips och erfarenheter. Det finns ju ingen konkurrenssituation mellan företagen, man har allt att vinna på att berätta om både lyckade och mindre lyckade åtgärder.

För företagets egen del är han mest nöjd över bredden på sparandet, med allt från snålspolande kranar till Sveriges första plusenergihus.

– Vi har fått oerhört mycket positiv uppmärksamhet för vårt plusenergihus. Men det allra viktigaste är den dagliga driftuppföljningen, att gneta på med de små åtgärderna i hela beståndet. Det är inget tidningarna kommer att skriva om, men det är det som ger resultat i det stora, säger Ulf Johansson.

— Alla eldsjälar i företagen har jobbat på ett fantastiskt vis och har all anledning att vara både nöjda och stolta.

Therese Rydstedt, energiexpert SABO

Och det är så det har sett ut över hela landet. År efter år har företagen i Skåneinitiativet gnetat på, med små och stora åtgärder. Energifolket har träffats både på årliga nationella energikickar och i tätare regionala nätverk. På SABO har det med företagens hjälp tagits fram mängder av filmer och broschyrer med energitips, både på företagsnivå och för hyresgästerna.

Så hur har det då gått?

Jo, företagen använder nu 839 gigawattimmar mindre energi. Det motsvarar energianvändningen i 70 000 lägenheter – Skåneinitiativet kan sägas ha bantat bort alla allmännyttiga lägenheter i hela Göteborg.

Eller räknat på annat vis: lika mycket som förbrukas av alla bostäder i hela Lund. Sammanlagt under de nio Skåneåren har bostadsföretagen sparat 4,7 terawattimmar
energi. Mest har det sparats på värme, men omräknat till el är det nästan lika mycket som kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 producerade häromåret.

– Jag tror att många inte riktigt förstår storheten och slagkraften som Skåneinitiativet faktiskt haft, säger Ulf Johansson. Att nå bra energiresultat i enstaka projekt är inte så svårt. Det unika här är att man sänkt förbrukningen i snittet av alla bostäder i hela beståndet, alla gamla hus som står och stånkar och går. Det är då man verkligen kan påverka helheten.

2007 använde husen i Skåneinitiativet i snitt 153 kilowattimmar energi per kvadratmeter (inräknat både fastighetsel, värme och varmvatten). När siffrorna stängdes vid årsskiftet var snittförbrukningen nere i 127 kWh. I pengar räknat kan man säga att företagen nu sparar över 800 miljoner kronor om året.

– Det är ett otroligt bra resultat. Alla eldsjälar i företagen har jobbat på ett fantastiskt vis och har all anledning att vara både nöjda och stolta, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO och projektledare sedan starten.

Däremot nådde man inte riktigt målet på 20 procents besparing, utan stannade på 17 procent.

– Mot slutet blir det svårare att ta stora kliv, man tar ju de lätta åtgärderna som ger stora resultat i början. Men om vi landat på 20 procent eller mer, då hade vi satt ett alldeles för enkelt mål. Det här var väl avvägt, även om några tyckte att det var alldeles för tufft. Vi gick ju också före både de nationella målen och EU, säger Therese Rydstedt.

Några få utvalda energisparexempel

Energiskola för anställda

Karlstads Bostads AB har energisparat sedan 90-talet och skapat en energiutbildning för anställda och en ny yrkesroll: energijägare; bovärdar med särskilt energiansvar. Årets energiutmanare 2013.

Innovativt energitänk

Brett nytänkande. Örebrobostäder har introducerat lågförbrukande hissmotorer och slopat markvärme. Mäter energiläckage med värmekamera och vattenförbrukning i tvättstugorna.

Egen väderstation

Mölndalsbostäder har till exempel byggt en egen väderstation för att styra lägenhetstemperaturerna bättre när man även kan mäta vind, luftfuktighet
och solstrålning. Låg energiförbrukning: 103 kWh per kvm.

Inga kulvertförluster

Lunds Kommuns Fastighets AB gav alla hus i området Sankt Hans en egen undercentral. Då slapp man värmeförluster i kulvertarna och hyresgästerna behövde inte spola så länge innan vattnet blev varmt.

Egen kraft från vinden

Bostaden i Umeå har köpt fem vindkraftverk och byggt en stor solcellsanläggning. Vid renoveringen av 400 lägenheter i bostadsområdet Ålidhem minskades energiförbrukningen med 45 procent, och de nybyggda husen förbrukar under 65 kWh per kvm.

Självförsörjande på el

Kopparstaden i Falun har konverterat bostadsområden från direktverkande el till fjärrvärme. Är via egna vindkraftverk mer än självförsörjande på el – producerar nu ett överskott av el som säljs på marknaden.

Involverar hyresgäster

Mimer i Västerås engagerar hyregästerna via många energisparkampanjer för hyresgästerna, exempelvis tvättmaskiner som demonstrerade på torget mot otyg som halvfulla maskiner och överdoserat tvättmedel.

Svalare trapphus

Sollentunahem har sänkt temperaturen i trapphus och förråd – ”där har man ändå ytterkläder på sig”. Installerat frånluftsvärmepumpar, tilläggsisolerat
vindar och bytt till energisnålare fönster. Nådde 20-procentsmålet redan 2014.

Personliga energibesök

Eskilstuna Kommunfastigheter anställde fyra traineer som tillsammans talade sex språk för att besöka alla hyresgäster och berätta om energispartips. 62 procent av lägenheterna fick ett personligt besök innan kampanjen avslutades.

Mäter allt varmvatten

Vätterhem i Jönköping har IMD, individuell mätning av varmvatten, i hela
bostadsbeståndet.