Fysiska, sociala och praktiska insatser

Att som äldre kunna fortsätta att leva så självständigt som möjligt, röra sig på egen hand i fastigheten, i närområdet och att delta i en självvald gemenskap är viktigt. Boendet ska fungera också när man börjar bli skröplig och behöver hjälp i hemmet. De som vill och behöver ska kunna flytta till andra boendeformer som trygghetsboende och gemenskapsboende.

För att möjliggöra detta krävs både fysiska, sociala och praktiska insatser, ett arbete som kräver samverkan mellan bostadsföretaget och andra aktörer. Bostadsföretagens uppgift och möjligheter varierar beroende på den lokala bostadsmarknad där de är verksamma.

SABO ger stöd i strategiutvecklingen

SABOs uppgift är att ge stöd till medlemsföretagens egen strategiutveckling vad gäller målgruppen äldre. Det sker bland annat genom konferenser, utbildningar och stöd till nätverk och erfarenhetsutbyten. Ibland arrangeras kunskapsresor, i bland initieras utvecklingsprojekt.

Förslag i regeringens budgetproposition 21 september 2015

Inriktningen på politiken och förslagen som gäller äldre och boendet för äldre finns i utgiftsområde 9/ Hälsovård, sjukvård och social omsorg och i utgiftsområde 18/ Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen fattar beslut om propositionen under november och december.

Regeringen skriver att man arbetar med en omläggning av bostadspolitiken. Intrycket är att bostäder och boende för äldre i större utsträckning framöver kommer vara en del av den generella bostadspolitiken.

Regeringen föreslår ett nytt investeringsstöd till bostäder för äldre. 150 mkr föreslås för år 2016 och medlen ska kunna användas till:

A/ att stimulera ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende (dvs vård- och omsorgsboende)  samt
B/ bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år  samt
C/  åtgärder som främjar kvarboende genom mindre anpassningar av gemensamma utrymmen i det befintliga bostadsbeståndet

Område A och B är avsett för bostäder med hyresrätt och område C för bostäder med hyresrätt och bostadsrätt.
Noterbart är att regeringen i detta förslag inte använder begreppet trygghetsbostäder.

Seniorboende

Från eget småhus till allmännyttan
Inom det här projektet har Institutet för framtidsstudier försökt besvara några viktiga frågeställningar kring 40-talistgenerationen. Inkomstutveckling, intresse för att byta sitt småhus mot en lägenhet i allmännyttan, vilka typ av boende som efterfrågas samt vilka flyttkedjor som kan uppkomma när denna generation lämnar sina villor.

En kortversion av rapporten finns att ladda ner nederst på sidan.

 

Trygghetsboende

Vad menas med trygghetsboende?Diskussionen om trygghetsboende startades på allvar av den statliga Äldreboendedelegationen. Den arbetade mellan åren 2006 – 2008 och lade fram sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) i december 2008.

Utredningen hämtade åtskilligt med underlag till sina förslag från allmännyttans goda exempel på boende för äldre. Man föreslog bland annat en definition på trygghetsbostäder. Den konstaterade också att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver.

Äldreboendedelegationens förslag på definition av trygghetsboende
Följande förslag lades fram i slutbetänkandet om hur trygghetsbostäder bör utformas och hur man får ett sådant boende:

  • trygghetsboende ska möta behoven hos äldre personer som känner sig otrygga och oroliga i sina nuvarande bostäder
  • man ska ha tillgång till en gemensamhetslokal
  • personal ska finnas som stöd för trygghet och aktiviteter
    det ska finnas möjlighet till gemensamma måltider
  • alla boende får ett trygghetslarm
    den fysiska tillgängligheten i nyproduktion bör fylla den högre nivån i den svenska standarden (SS 91 42 21:2006)  men att de trygghetsbostäder som tillkommer i det befintliga bostdsbeståndet inte nödvändigtvis behöver ha denna högre tillgänglighetsnivå
  • kommunen bestämmer själv vilka kriterier som ska gälla för att den enskilde ska få tillgång till en trygghetsbostad och hur dessa bostäder ska förmedlas.  Hög ålder kan vara ett kriterium. Delegationen föreslog ingen åldersgräns om 70 år.

Man föreslog också ett investeringsstöd för tillkomsten av trygghetsbostäder.

Sedan år 2006 fanns ett investeringsstöd till äldrebostäder, som i realiteten endast gällde vård- och omsorgsboende (särskilt boende är begreppet i  Socialtjänstlagen). I slutet på år 2009 utvidgades stödet till att även gälla trygghetsbostäder.

Investeringsstödets krav på en trygghetsbostad
Följande villkor ska vara uppfyllda för att ett trygghetsboende ska kunna komma ifråga för statligt investeringsstöd:

  • trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt
  • bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har flytt 70 år
  • det ska finnas utrymmen för samvaro, måltider och hobbyverksamhet
  • alla boende ska få ett trygghetslarm
  • trygghetsboende ska bemannas med personal vissa tider varje dag för kontakt och för att ordna med gemensamma måltider och med sociala och kulturella aktiviteter
  • trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel vid förflyttning
  • dimensionerande mått för den fysiska tillgängligheten är förhöjd nivå enligt Svensk Standard nr 91 42 21. Detta motsvarar mått för en elrullstol

Vem bestämmer över vilka boendealternativ som är ett trygghetsboende?
Både Äldreboendedelegationens förslag och investeringsstödets krav har bildat  modell för den fortsatta utvecklingen av trygghetsboende. Flera  kommuner har  fattat beslut om att deras trygghetsboenden ska motsvara det statliga investeringsstödets högre krav.  Detta är ofta kopplat till ett strategiskt beslut om att ge stöd till kostnader för gemensam lokal och personal.

Den nationella nivån, det vill säga regering och riksdag, kan inte besluta om vilka boendealternativ som ska räknas som trygghetsboende i landets samtliga kommuner. Inte heller kan man från denna nivå bestämma vilken modell för trygghetsboende som ska erbjudas av landets alla fastighetsägare. Kommunerna bestämmer själva över detta i sin boendeplanering eller genom annat  strategiskt beslut, till exempel när man delar ut markanvisningar.

Flera kommunala bostadsföretag har utformat egna modeller för seniorboende och annat tryggt boende för äldre, men de motsvarar oftast inte ett trygghetsboende enligt ovanstående definitioner. De kan dock i flertalet fall relativt lätt vidareutvecklas till detta.

Modellerna för trygghetsboende kan tillämpas i nyproduktion och genomföras i samband medutveckling av det befintliga bostadsbeståndet. Det senare kommer att bli viktigt i samband med renoveringen av rekordårens bostadsbestånd. Kommunen kan också  ge markanvisningar till både det egna bostadsföretaget och andra fastighetsägare som erbjuder trygghetsboende.

Bostäder att bo kvar i - om arbetet kring SOU 2015:85

Bostäder att bo kvar i, bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer är namnet på den rapport utredningen ”Bostäder för äldre” lämnade till regeringen 2015.

SABOs genomgång av utredningens förslag hittar du nederst på denna sida.

Utredningen lämnade förslag inom fyra huvudområden. I de flesta fall föreslås tidsperioden 2017 – 2021 för genomförandet.

  • Förbättra tillgängligheten i befintliga bostäder
  • Fler nya bostäder för äldre
  • Underlätta flytt och kvarboende
  • Utvärdering, forskning och utveckling

Vad föreslås?
Utredningen har tagit ett brett grepp vilket är bra och välbehövligt. Rapporten är välskriven och innehåller en hel del bra fakta. Förslagen hänger logiskt ihop och går till stor del ut på att förbättra nuvarande verksamheter och processer. Detta ökar sannolikt chanserna till ett genomslag.

Tillgänglighetsfrågorna får fullt fokus. Boverket gav stöd till tillgänglighetsinventeringar; 5 mkr under 2014 och 10 mkr under 2015. Detta stöd har gett upphov till nästan 50 projekt, ett bra resultat för rätt lite pengar.

Utredningen föreslår ett nytt stöd till hissinstallationer och det finns en tydlig koppling till tillgänglighetsinventeringar. Ett hissbidrag måste prioriteras och då gäller det att ha koll på i vilka områden och fastigheter som pengarna gör mest nytta. Förslaget är därför att det ska finnas ett fortsatt stöd till tillgänglighetsinventeringar om 15 mkr per år från 2016 och några år framåt. Det är kommunerna som ska söka stödet, dvs som hittills. I regeringens budgetproposition för 2016 och riksdagens beslut avsattes dock inga stödpengar till fler tillgänglighetsinventeringar.

SABO vill ha ett bredare stöd till tillgänglighetsåtgärder inklusive hissinstallationer, inte ett hissbidrag enbart.

Ett nytt investeringsstöd till trygghetsbostäder föreslås. Det ska som hittills gälla för såväl nyproduktion som ombyggnader.

Utredningens förslagen handlar om i regel känd praktik som man kan ”skruva på”; ett exempel är att flytthjälp ska kunna utgå till personer som är 75+ och bli en ”rutad” tjänst.

Förslaget om ett stöd till byggemenskaper är nytt. Det innebär att intresserade äldre får hjälp att konkretisera sitt inflytande i samband med tillkomsten av ett nytt bosammanhang. Det gäller projekt som tillkommer i egen regi likaväl som projekt där en grupp söker samarbete med allmännyttan. I båda fallen märks ett ökat intresse. Utredningens förslag går ut på att en grupp som bildar en förening ska kunna få stöd till processen att bilda en byggemenskap eller bogemenskap. För medlemsföretagen innebär det att gruppen eller föreningen man samarbetar med är väl organiserad.

Inom det fjärde huvudområdet för rapporten föreslås att 20 mkr av befintliga medel inom forskningsprogrammen Formas och Forte avsätts för forskning om samspelet människa-hjälpmedel-teknik-bostad. Bland annat behövs en bred uppföljning av hur trygghetsboendet utvecklas.