Fysiska, sociala och praktiska insatser

Att som äldre kunna fortsätta att leva så självständigt som möjligt, röra sig på egen hand i fastigheten, i närområdet och att delta i en självvald gemenskap är viktigt. Boendet ska fungera också när man börjar bli skröplig och behöver hjälp i hemmet. De som vill och behöver ska kunna flytta till andra boendeformer som trygghetsboende och gemenskapsboende.

För att möjliggöra detta behövs både fysiska, sociala och praktiska insatser, ett arbete som kräver samverkan mellan bostadsföretaget och andra aktörer. Bostadsföretagens uppgift och möjligheter varierar beroende på den lokala bostadsmarknad där de är verksamma.

SABO ger stöd i strategiutvecklingen

SABOs uppgift är att ge stöd till medlemsföretagens egen strategiutveckling vad gäller målgruppen äldre. Det sker bland annat genom konferenser, utbildningar och stöd till nätverk och erfarenhetsutbyten. Ibland arrangeras kunskapsresor, i bland initieras utvecklingsprojekt.

Flyttmönster – från eget småhus till allmännyttan?

Inom det här forskningsprojektet försökte Institutet för framtidsstudier besvara några viktiga frågeställningar kring 40-talistgenerationens boendepreferenser. SABO gav stöd till projektet. Rapporten togs fram 2005.

Resultatet var en trend som visade sig vara långsiktig. Erfarenheterna var, och är, att många seniorer i olika åldrar säljer villan och flyttar till allmännyttan om man upplever att det finns attraktiva alternativ. Man vill ha nya fräscha bostäder i bra lägen med service och kommunikationer.

De alternativ som går att få på den lokala bostadsmarknaden avgör vilka flyttmönster som uppstår. På uppdrag av SABO gjorde Stockholms Universitet en uppföljning hösten 2014 om hur de första Kombohusen påverkade de lokala bostadsmarknaderna där de byggdes. Resultatet visar att åtskilliga seniorer säljer sina hus och flyttar när det äntligen nyproduceras något man kan flytta till, på orten där man bor. Husen köptes av barnfamiljer.

Sammanfattningen av arbetet finns i rapporten ”Snabbanalys SABOs Kombohus”, se nederst på sidan.

Seniorboende

Det finns ingen särskild definition på seniorboende annat än att bostäderna är avsedda för personer över in viss ålder.

Allmännyttan har tidigare byggt seniorboende, eller ännu oftare omstrukturerat befintligt bestånd. Sen förut finns därför rätt många seniorboenden. Det finns tillgång till en gemensamhetslokal och det brukar finnas ett boråd som samordnar ett program med aktiviteter. Ofta finns personal hos bostadsbolaget som ger stöd till aktiviteterna och samarbetar med boråden.

Begreppet 55+-boende var vanligt tidigare, men används inte lika ofta idag. De flesta som flyttar till seniorboende är oftast betydligt äldre än 55 år.

Trygghetsboende

Vad menas med trygghetsboende?
Diskussionen om trygghetsboende startades på allvar av den statliga Äldreboendedelegationen. Den arbetade mellan åren 2006 – 2008 och lade fram sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) i december 2008.

Delegationen föreslog bland annat en definition på trygghetsbostäder och konstaterade också att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver.

Delegationen lämnade förslag till vad som ska anses vara ett trygghetsboende.

  • trygghetsboende ska möta behoven hos äldre personer som känner sig otrygga och oroliga i sina nuvarande bostäder
  • man ska ha tillgång till en gemensamhetslokal
  • Det ska finnas personal som ger stöd till trygghet och aktiviteter och det ska finnas möjlighet att äta gemensamma måltider.
  • trygghetsboende ska inte vara behovsprövat enligt Socialtjänstlagen utan ska finnas på den öppna och vanliga bostadsmarknaden

Man föreslog också ett investeringsstöd för tillkomsten av trygghetsbostäder.

Nuvarande investeringsstöd
De nuvarande villkoren gäller sedan november 2015. Här kan du läsa om investeringsstödet till bostäder för äldre.

Vem bestämmer över vilka boendealternativ som är ett trygghetsboende?
Både Äldreboendedelegationens förslag och investeringsstödets krav har bildat  modell för den fortsatta utvecklingen av trygghetsboende.

Den nationella nivån, det vill säga regering och riksdag, kan inte besluta om vilka boendealternativ som ska räknas som trygghetsboende i landets samtliga kommuner. Inte heller kan man från denna nivå bestämma vilken modell för trygghetsboende som ska erbjudas av landets alla fastighetsägare. Staten kan endast bestämma över vilka villkor som ska gälla för statliga investeringsstöd.

Kommunerna bestämmer själva i sin boendeplanering över vilket boende för äldre som ska finnas eller genom annat strategiskt beslut, till exempel i samband med markanvisningar.

Flera kommunala bostadsföretag har utformat egna modeller för seniorboende och annat tryggt boende för äldre. Fler insatser kan göras när behoven ökar. Kruxet är hur detta ska finansieras.

Modellerna för trygghetsboende kan tillämpas i nyproduktion och genomföras i samband medutveckling av det befintliga bostadsbeståndet.

Kommunen kan också ge markanvisningar till både det egna bostadsföretaget och andra fastighetsägare som erbjuder trygghetsboende.

Olika modeller av trygghetsboende

Ett hus i befintligt bestånd omstruktureras till trygghetsboende
Det finns flera exempel, alla har inte allt som föreslås, men kan i flera fall få.  Kan gälla hela fastigheten eller en del lägenheter.  Det förra är det vanligaste.  Både större och mindre företag.

Ett antal lägenheter i befintliga fastigheter i ett kvarter eller bostadsområde
Det finns exempel hos bland annat Karlstads Bostads AB och LKF i Lund. I områdena finns gemensamhetslokaler med social verksamhet med stöd av trygghetsvärdar. De har olika namn. Ibland finns matservering.

Trygghetsboende byggs i anslutning till kommunens äldreboende
Det kan ha skett i samband med nyproduktion men också genom att en del av anläggningen byggts om och blivit ett trygghetsboende.  Resurser som matservering samnyttjas.

Nyproduktion
Allmännyttan har byggt flera nya trygghetsboenden. Oftast finns de gemensamma lokalerna i den nya fastigheten.

Allmännyttan har under många år utvecklat flera alternativ

Det kallades först seniorboende och har många gånger haft personalstöd.  Det har skett både i det befintliga bostadsbeståndet men på senare år har det blivit fler i samband med nyproduktion.

Det första investeringsstödet till bostäder för äldre kom 2010 och ökade takten på utvecklingen.  Stödet har sedan dess gällt för både för nyproduktion och renovering.  Och för särskilt boende och trygghetsboende.

Bostäder att bo kvar i - om SOU 2015:85

Bostäder att bo kvar i, bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer” är namnet på den rapport utredningen Bostäder för äldre lämnade till regeringen i oktober 2015.

SABOs genomgång av rapporten hittar du här: Bostäder att bo kvar i – genomgång av utredningens förslag inom de fyra områdena.

Utredningen lämnade förslag inom fyra huvudområden:

  • Förbättra tillgängligheten i befintliga bostäder
  • Fler nya bostäder för äldre
  • Underlätta flytt och kvarboende
  • Utvärdering, forskning och utveckling

Vilka förslag har genomförts, i januari 2018?

En del av det nuvarande investeringsstödet till bostäder för äldre är att stöd till tillgänglighetsförbättringar i fastigheternas allmänna utrymmen. Det är inte kopplat till att bostadsföretagen samtidigt måste införa några andra insatser i boendet för äldre. Se vidare information på Boverkets webbplats.

Det finns ett investeringsstöd till bostäder för äldre, både i samband med nyproduktion och vid renoveringar.

Sedan den 1 juli 2017 kan man göra så kallade RUT-avdrag för flyttjänster. Detta avser både nerpackning, transporten av bohaget och uppackningen i den nya bostaden.

Bostadstillägget för pensionärer höjdes den 1 januari 2018.

Institutioner som ger stöd till forskning, som FORMAS och FORTE, riktar ansökningar mot den aktuella sektorn.