Stora och små anpassningar

Anpassningarna kan handla om att ta bort trösklar, byta badkaret mot en dusch eller ordna en ramp vid entrén. Men de kan också avse betydligt större insatser, exempelvis hos en familj som har ett handikappat barn. En ansökan görs till kommunen där en handläggare bistår den enskilde med beställningar, genomförande och kontakter med berörda fastighetsägare.

Boverket är ansvarig myndighet

Den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag gäller sedan 1992. På Boverkets webbplats finns en webbaserad vägledning om bostadsanpassningsbidraget. Där hittar du också nyheter och information om rättsfall som påverkar hanteringen.

Ny lag 2018

Regeringen har lagt fram en proposition om en ny bostadsanpassningslag. Den lämnades till lagrådet i oktober 2017. Den nya lagen ska träda i kraft den första juli 2018.

Krav på intyg och fastighetsägarens godkännande 

En dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i december 2014 ändrade praxis för krav på intyg och godkännande av en bostadsanpassning. Fram till  den 31 december 2014 gällde att fastighetsägare fick lämna intyg om att det inte krävdes att den enskilde skulle ansvara för att ta bort en anpassning eller installation i samband med en flytt. Utan detta intyg kunde kommunen avslå en ansökan om bostadsanpassning.

Domen i Högsta Förvaltningsdomstolen går ut på att Boverkets föreskrift om detta stod i strid med gällande rätt. Boverket ändrade sina föreskrifter den första januari 2015 och det krävs inte längre ett intyg från fastighetsägaren för att kommunen ska kunna bevilja ett bostadsanpassningsbidrag.

Godkännande från hyresvärden krävs innan en bostadsanpassning

Hyreslagens bestämmelser om vad en hyresgäst får eller inte får göra gäller fortfarande och påverkas inte av att en ansökan om bostadsanpassning inte kan avslås för att det saknas intyg från fastighetsägaren.

En bostadshyresgäst har enligt 12 kap. 24 a §  JB (jordabalken) rätt att på egen bekostnad måla, tapetsera och göra andra jämförliga åtgärder utan att först få hyresvärdens godkännande. Detta brukar kallas hyresgästens reparationsrätt, och gäller under förutsättning att lägenhetens bruksvärde inte minskar på grund av åtgärderna.

Att anpassa en lägenhet innebär i regel en mer genomgripande åtgärd än vad som kan omfattas av reparationsrätten. Hyresvärdens godkännande krävs emellertid inte vid mindre åtgärder, som exempelvis tröskelborttagning.

Återställningsbidrag

En fastighetsägare till bostadshus kan få bidrag till kostnader för att återställa bostäder som anpassats med stöd av lagen. Detta är en viktig förutsättning för att fastighetsägare av flerfamiljshus ska ge ett godkännande till en bostadsanpassning. Dessa bestämmelser finns i 11 – 13 §§ lagen (1992:574) om bostadsanpassningsbidrag.

Av 268 kommuner som tillfrågades i samband med Boverkets uppföljning,  avseende år 2014,  svarade 115 att de vid minst ett tillfälle beviljat återställningsbidrag. I dessa fall inkom 1039 ansökningar och bidrag utbetalades till en sammanlagd kostnad av ca 7 400 000 kr.

De vanligaste bostadsanpassningarna

Boverket gör årliga uppföljningar av utvecklingen. Den senaste rapporten avser läget år 2015, den finns att ladda ner nederst på sidan.

De fem vanligast anpassningarna under 2015 är i fallande ordning:

  • utjämnande av nivåskillnad vid tröskel
  • uppsättning av stödhandtag
  • montering av ramp
  • montering av spistimer/spisvakt
  • anpassning av hygienutrymme

De fem vanligaste anpassningarna under 2014 var i fallande ordning:

  • utjämnande av nivåskillnad vid tröskel
  • uppsättning av stödhandtag
    montering av ramp
  • anpassning av hygienutrymme
  • montering av spisvakt

År 2015  beviljades cirka 73 200 ansökningar (2014: 74 200 st.  2013: 73 400 st)  till en kostnad av ca 1039 mkr (2014: 1 060 mkr).

Fem år i rad har ökningstakten har avstannat. Den sammanlagda kostnaden har under denna period legat strax över 1 mdkr.

56 procent av bidragen understiger 5 000 kr. Endast cirka 2 procent överstiger 100 000 kr. De flesta ärendena finns i åldersgruppen 70 – 84 år. Denna erfarenhet är känd sen länge.

Boverkets översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag - SABO kommenterar

Regeringen gav i mars 2013 Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen behövde ändras och i sådana fall föreslå förbättringar. Den nuvarande lagen började gälla den första januari 1993. Uppdraget slutrapporterades till regeringen den 19 december 2014.

Boverkets utredningsgrupp leddes av Peter Rosén, före detta domare vid kammarrätten i Jönköping. En brett sammansatt referensgrupp utsågs med representanter från bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (Bostadsanpassarnas yrkesförening) och SABO.

Huvudsakligt innehåll i förslaget till ny lag

Texten har redigerats i enlighet med förslaget till ny lag första juli 2018. SABO har gjort några kommentarer i anslutning till några punkter.

Den enskildes rättigheter tydliggörs bättre jämfört med dagens lag om bostadsanpassningsbidrag. Praxis som utbildats sedan 1992 får i flera fall ett lagstöd. Kommunens hantering föreslås delas upp i en ”beviljandedel” och en ”genomförandedel”. I den senare fasen kan kommunen antingen själv ansvara för att anpassningen görs eller lämna ett kontantbidrag till den enskilde. Vissa förslag berör tydligt fastighetsägare av flerfamiljshus.

Lagen om bostadsanpassningsbidrag är en rättighetslagstiftning. Syftet är att möjliggöra anpassningar i bostäder och fastigheter med utgångspunkt från styrkta anpassningsbehov hos en eller flera enskilda personer med funktionsnedsättningar. Denna grundläggande inriktning kommer gälla även i fortsättningen. Detta innebär att frågan om möjligheter till s.k. generell bostadsanpassning faller. Se vidare rubriken längre ner på sidan.

Frågor om så kallade mobila släckningsanläggningar diskuterades i Boverkets utredning. Att sådana kan installeras hos funktionsnedsatta personer med riskbeteende är angeläget. Personkretsen bedöms vara mycket snäv. I det nya lagförslaget ingår inte att sådana anläggningar kan installeras via ett bostadsanpassningsbidrag. Socialdepartementet hänvisar istället till att det bör kunna göras inom ramen för Socialtjänstlagen. Eventuellt kan kommunerna i vissa fall tillgodose behovet genom utlåning av sådana anläggningar.

Villkoren för byte av bostad förtydligas. De innebär att den enskilde lättare ska kunna förutse om man kan få ett bostadsanpassningsbidrag i sådana fall. Förslaget är att ett sådant inte ska ges om den nya bostaden är klart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Förslaget motsvarar den praxis som utbildats.

Kommunen föreslås själva kunna ansvara för att genomföra anpassningsåtgärderna. Detta motsvarar den praxis som utbildats idag. Åtskilliga personer klarar inte av att själva beställa anpassningsarbeten och hantera relationer med entreprenörer. Idag använder kommunerna i regel fullmakter för att hantera alla dessa fall. Kommunens bostadsanpassare får också ett tydligare mandat att kommunicera med fastighetsägare.

Fastighetsägare föreslås få möjlighet att överta rätten till ett bostadsanpassningsbidrag och hålla i genomförandet av åtgärder som görs i fastigheternas allmänna utrymmen. Det förutsätter att kommunen beviljat ett kontantbidrag och att en överenskommelse görs med den enskilde. Fastighetsägaren får möjlighet att göra permanenta installationer som kan bli en del av fastigheten. Exempel är öppningsautomatik, delfinansiering av annan nivåutjämning i entréer än metallramper och utomhusförråd för rullatorer. Idag är det formellt den enskilde som är ägare till en sådan anpassning och som även har ansvaret för reparationer. Detta skapar en del förvaltningsproblem och förvirring, framförallt när något upphört att fungera. Vem ansvarar?

Förenklingar föreslås för återställningsbidrag. Enligt Boverkets mening är det angeläget att fastighetsägarna så långt möjligt kompenseras för kostnader vid framtida återställning för att öka viljan att ge ett godkännande till en bostadsanpassning. Idag utgör bidrag för återställning endast cirka en procent av den totala kostnaden för BAB. Om anpassningen inte är till direkt men för andra hyresgäster i fastigheten, eller för en ny hyresgäst i den anpassade lägenheten, ska ett återställningsbidrag dock inte lämnas i fortsättningen heller.

SABO bedömer att frågor om återställningsbidrag kan bli snåriga att hantera:

  • Kravet på att kostnaderna för en återställning måste vara större än 5000 kr tas bort.
  • Regeringen bedömer att kommunernas kostnad för återställningsärenden inte kommer överstiga 2 250 000 kr. Men i Boverkets enkät till kommunerna 2013 var svaret att kostaden uppgick 7 400 000 kr för 1040 sådana ärenden (268 kommuner svarade).
  • I samband med remissen av Boverkets utredning pekade flera remissinstanser på problemet att skilja mellan en underhållsinsats och ett återställande efter en anpassning.
  • I Boverkets förslag till ny lag tydliggjordes att ett återställningsbidrag skulle kunna lämnas för fler åtgärder än enbart borttagande av en anordning, till exempel för att spackla igen hål i väggar och måla över detta. Ett återställningsbidrag skulle täcka hela kostnaden för återställandet. I det nya lagförslaget finns inte samma tydlighet.
  • Kan bostadsföretagen använda återställningsbidraget för demontering och borttransport av installationer även i de fall när en hyresgäst, som var formell ägare till anpassningarna, flyttat från fastigheten men anpassningarna finns kvar? SABO undersöker frågan. En viss osäkerhet kvarstår om rättsläget för ansvarsfrågan.

Regeln om kommunens så kallade anvisningsrätt föreslås kvarstå i den nya lagen. Det betyder att kommunen har rätt att anvisa en bostadsanpassad lägenhet till en annan person med funktionsnedsättning, innan ett återställningsbidrag lämnas. Boverket föreslog i sin rapport i december 2014 att detta skulle utgå, då regeln i praktiken hade använts i mycket begränsad utsträckning. SABO tolkar förslaget som att ”kommunen” är likställig med kommunens kommunala bostadsföretag.

Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare för så kallade generella åtgärder inte möjligt
Peter Rosén, före detta domare, ledde Boverkets utredningsgrupp under 2013-2014. Han konstaterade att ett sådant bidrag skulle kräva en egen lagstiftning. Själva syftet med bostadsanpassningsbidraget är behoven hos enskilda personer med funktionsnedsättningar. En stor och ökande grupp personer får visserligen funktionsnedsättningar på grund av ökande ålder, som nedsatt syn, rörlighet och balans, och man behöver därför tillgänglighetsanpassade bostäder. Dessa mer generella behov av tillgänglighetsförbättringar måste tillgodoses med en annan stödordning än bostadsanpassningsbidraget.