Fler vill bo kollektivt igen

På 1980-talet byggdes åtskilliga kollektivhus med allmännyttan som byggherre. Då skedde det med ett tydligt stöd från nationell nivå, det fanns bland annat gynnsamma lån till att bygga sådana hus.

I början på 1990-talet försvann frågorna från den nationella nivån. Men flera projekt med gemenskapsboende genomfördes ändå lokalt, inom ramen för en nationell försöksverksamhet med så kallade boföreningar. Det här handlade om kooperativ utveckling. Allmännyttan tog i flera fall på sig att vara byggherre och fastighetsägare och samarbetade med intressegrupperna.

Aktuella projekt

Under senare år har engagemanget främst drivits av lite äldre personer som vill ”bygga” ett nytt boende med ett annat socialt sammanhang än det sedvanliga. Den modell man i regel vill ha handlar om enheter med cirka 35-40 lägenheter, gemensamma lokaler och en organisation för samarbete och gemenskap. Men det finns grupper och projekt som samlar alla åldrar.

Flera intressanta projekt finns på den övriga bostadsmarknaden som kan ge inspiration. De utvecklas av arkitektföretag och projektutvecklare i samarbete med mindre byggföretag.

Idag är ”gräsrötterna” i flera fall organiserade i intresseföreningar som till exempel Karlskrona Seniorhusförening, Boihop i Göteborg och KiM i Malmö. Bostadsföretag och projektutvecklare får då en tydlig samarbetspartner som samlar intressenterna.

Intresseföreningen Kollektivhus NU

Föreningen har funnits i många år och har både befintliga kollektivhus och intressegrupper som medlemmar. Även privatpersoner kan bli medlemmar. Intressegrupper kan få information och tips. På föreningens webbplats finns en hel del matnyttig information.

Projekt med allmännyttan i Göteborg

Göteborgs Stad visar ett mycket intressant exempel på hur projekt med gemenskapsboende kan bli en del av stadsutvecklingen. Staden vill styra mot en varierad bebyggelse och stadsliv. För att uppnå detta prövas bland annat markreservationer till gemenskapsboende och byggemenskaper. Intressegrupperna får en viss tid på sig att formera sina projekt och återkomma.

En viktig fråga handlar om vem som kan bli byggherre. Intresseföreningen Boihop i Göteborg samarbetar med stadens allmännytta.

Föreningen Boihop Högsbo samarbetar med Familjebostäder som blir byggherre och fastighetsägare för ett hus nära Axel Dalströms Torg. Familjebostäders projektledare håller ihop byggprocessen och samarbetet med föreningen. Inflyttning 2018-2019.

Föreningen Boihop Östra Kålltorp samarbetar med Bostadsbolaget Framtiden Byggutveckling AB, inflyttning under 2020.

Fem bogemenskaper hos Familjebostäder i Stockholm

Mer information om deras kollektivboende hittar du på deras webbplats.

Två gemenskapsboenden med kooperativ hyresrätt

Båda projekten nedan är hyresmodeller av kooperativ hyresrätt. Allmännyttiga bostadsföretag har byggt och hyr ut fastigheterna till kooperativa hyresrättsföreningar.

Växthuset kooperativ hyresrättsförening i Karlskrona

Medlemmarna flyttade in i Växthuset kooperativ hyresrättsförening under december 2014. Växthuset, med 23 lägenheter, har tillkommit i ett samarbete mellan Karlskronahem och Seniorhusföreningen i Karlskrona. Den kooperativa hyresrättsföreningen bildades vintern 2013.

Sofielunds Kollektivhus i Malmö

Projektet har tillkommit genom ett samarbete mellan MKB Fastighets AB och KiM, intresseföreningen Kollektivhus i Malmö. Huset ligger i kvarteret Trevnaden i Sofielund, där MKB har byggt nya hyresrätter för ett boende med en större grad av gemenskap och samarbete än i övrig hyresrätt. Det finns flera gemensamhetslokaler, bland annat kök och matsal.

Sofielunds Kollektivhus kooperativ hyresrättsförening bildades i april 2014. Projektet, som också kallas SoKo, hade inflytt under december 2014. Huset har 45 lägenheter från 1 – 6 rok och flera gemensamma lokaler. Föreningen självförvaltar huset. Läs mer på SoKos webbplats.

Bok: Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap

Boken innehåller en hel del kunskap, samlad erfarenhet och tips och har skrivits av tongivande och aktiva personer med lång erfarenhet. SABO gav stöd till bokens tillkomst 2007 och till den uppgradering som gjordes 2014. Läs mer om boken hos Migra Förlag och Produktion.

Vad är en byggemenskap?

Definitionen är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad, en definition som används av Föreningen för Byggemenskaper. En del grupper vill och kan bli byggherre och fastighetsägare, det vill säga bygga i egen regi. Åtskilliga grupper vill påverka ett projekt och ”bygga” en intressegemenskap men inte bli själva bli byggherrar. De vill istället samarbeta med en fastighetsägare.

I stadsbyggnadssammanhangen finns förebilderna främst i Tyskland. I Hamburg finns en Agentur für Baugemeinschaften inom stadens förvaltning som lotsar intressegrupper från start till genomfört bygge.