De initiala förutsättningarna avgör ambitionsnivån i förbättringsarbetet. Även mindre omfattande åtgärder kan vara viktiga. Informationen på den här sidan handlar om tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd.

Varför tillgänglighetsinventera?

En inventering kan ha olika syften och ge underlag för:

  •  förbättringar av tillgängligheten
  •  information till hyresgäster om bostadens tillgänglighet
  • strategiska beslut om var satsningar ska göras
  • projekteringen inför renoveringar

Den viktigaste frågan innan arbetet påbörjas är att tänka igenom ändamålet med inventeringen. Ska hela eller delar av beståndet inventeras? Med samma eller olika syften? Kraven på kompetensen hos de personer som gör inventeringen beror också på syfte och ambitionsnivå.

Syfte, tillvägagångssätt och kostnader

Det krävs tid för att diskutera och förankra syfte, tillvägagångssätt och kostnader. Andra frågor i det inledande är om man gör en del av inventeringen i egen regi och/eller med konsulthjälp. Ett viktigt resultat är att kunderna ska kunna se hur tillgängligheten ser ut i ett visst bostadsområde och fastighet. Därför bör graden av tillgänglighet tydligt anges på något sätt i det fastighetsadministrativa systemet. Flera bostadsföretag har hittat egna modeller för att kommunicera detta till kunderna.

Göra inventeringen själv eller ta hjälp av konsulter?

En del bostadsföretag gör inventerar själva, exempelvis för att medarbetarna ska få egen kunskap om tillgängligheten i fastigheterna. Planeringen av förbättringar underlättas också. Man kan göra en del av inventeringen med egen personal, och låta konsulter eller andra resurspersoner göra resten. Det finns exempel där konsulterna gjort inventeringen i nära samarbete med företagets personal. Då har det blivit en lärprocess för alla.

Den som gör inventeringarna bör i regel ha en del kunskap om fastigheter. Gör man inventeringen som en del av projekteringen inför en renovering ställs mer kompetenskrav. Vill kommunen och bostadsföretaget göra en mer översiktlig inventering av ett bestånd där man sannolikt inte kommer göra några större förbättringar, är kraven lägre.

Gör en försöksinventering

Välj någon/några fastigheter och börja med att göra en försöksinventering. Då får man de första konkreta erfarenheterna, nya frågeställningar aktualiseras och man kan göra förändringarna inför det fortsatta arbetet i rätt skede av processen. Kort sagt, en lärprocess.

Att få åtgärder genomförda

Det krävs tid och lite extra resurser för att få tillgänglighetsåtgärderna genomförda. I TIBB, se nedan, ingår i den första tillgänglighetsnivån att trapporna är kontrastmarkerade. Personer med nedsatt syn ser då var trappan börjar och slutar. Bostadsföretaget Mimer i Västerås har exempelvis tagit hjälp av sommarjobbare som gjort kontrastmarkeringar.

Vilka tillgänglighetskrav ställs i samband med renoveringar?

2015 kompletterades Boverkets webbguide PBL Kunskapsbanken med information om vilka krav som kan ställas vid en ändring respektive vid en ombyggnad. Under BBR finns ett avsnitt om  ”Ändring av byggnader”. I avsnittet om ”Lov och byggande” i PBL finns ett avsnitt om ”Ombyggnad”.  Det är lättast att hitta genom att skriva direkt i sökrutan. I länken nedan finns 13 olika exempel som vägledning till fastighetsägare och bygglovshandläggare.

 

 

Inventeringsverktyget TIBB

TIBB är ett webbaserat verktyg som har utvecklats av före detta Hjälpmedelsinstitutet och SABO i samarbete med allmännyttiga bostadsföretag. Verktyget fokuserar på tillgängligheten i fastigheternas närmiljö, entréer och allmänna utrymmen, men även lägenheter kan ”tibbas” . De bostadsföretag som arbetat med TIBB tycker att det är lättanvänt. Verktyget är konstruerat med utgångspunkt från att det befintliga bostadsbeståndet har olika tillgänglighetsnivåer.

Sedan augusti 2014 förvaltas TIBB av Västra Götalandsregionen, VGR och TD-strategiska enheten. Enheten arbetar med tillgänglighetsfrågor med fokus på mänskliga rättigheter. Man har byggt upp en tillgänglighetsdatabas och ser TIBB som ett verktyg i sammanhanget.

Kontaktperson är Åsa Kågeson, utvecklingsledare på TD-enheten. asa.kageson@vgregion.se.

TD - Tillgänglighetsdatabasen

TIBB, läs ovan, är kopplat till Tillgänglighetsdatabasen, TD som har byggts upp och förvaltas av VGR.

TD har fokus på publika anläggningar och offentliga fastigheter och flera kommuner och intresseorganisationer som ABF och Folket Hus och Parker är abonnenter.

TD förvaltas regionalt men används både regionalt och nationellt och intresset ökar.

Läs mer om TD hos VGR.

MFD, Myndigheten för delaktighet

MFD bildades formellt den första maj 2014. Delar av verksamheterna hos före detta Handisam och före detta Hjälpmedelsinstitutet, HI, fusionerades i den nya myndigheten.

MFD arbetar med den nationella funktionshinderspolitiken, bland annat med frågor om välfärdsteknologi och tillgänglighet.