Rättsfall

Lägenheterna består av ett rum med hygienutrymme. Kök saknas. Det finns inte heller något annat kök i byggnaden där de boende ges möjlighet att tillaga mat. Det som erbjuds är måltider tillagade i ett externt kök och som transporteras till vårdbyggnaden. Utformningen av byggnaden skiljer sig därigenom i ett väsentligt avseende från bostäder i det allmänna bostadsbeståndet. Det är emellertid inte ensamt avgörande för bedömningen. Frågan är också om användningen av byggnaden skiljer sig från vad som gäller i det allmänna bostadsbeståndet.

Stadigvarande bostad?

Verksamheten i byggnaden är primärt anpassad för att stödja personer med missbruksproblem. All verksamhet, inklusive boendeverksamheten, är inriktad för att ge hjälp och stöd till missbrukare eller personer med samsjuklighet av psykisk sjukdom och missbruk.

De boende kan ha en annan bostad som de inte kan utnyttja på grund av missbruket/sjukdomen. Det längre perspektiv som naturligt kan sägas ligga i begreppet stadigvarande bostad saknas enligt HFD för boendet i den aktuella byggnaden. De boende får endast tillgång till rummet en natt i taget, de får inte någon nyckel och är inte garanterade att få behålla samma rum om de stannar ytterligare någon natt. Den omständigheten att tillgången till rummen är begränsad när det gäller tillgänglighet, möjlighet att inreda och ta emot besök talar emot att boendet fyller en funktion som motsvarar ett boende på den allmänna bostadsmarknaden.

HFD anser därför att bostadsrummen varken är utformade eller används på ett sätt som är normalt för bostäder i det allmänna bostadsbeståndet. Det är därför inte fråga om uthyrning av stadigvarande bostäder. Av detta följer att inte heller övrig yta i byggnaden avser sådan uthyrning. Hela byggnaden kan därför omfattas av frivillig momsplikt för lokaluthyrning.

Bakgrund

Botrygg Förvaltningsfastigheter AB ansökte hos Skatteverket om frivillig skattskyldighet för moms avseende uthyrning av en byggnad med en lokal till en kommun. I lokalen bedriver kommunen olika verksamheter i form av boende och stöd för personer i aktivt missbruk, öppenvård för missbrukare samt stödsamordning för personer med samsjuklighet av psykisk sjukdom och missbruk.

Frivillig skattskyldighet för moms för uthyrning av lokaler kan enligt momslagen inte medges om en fastighet hyrs ut som stadigvarande bostad.

Förvaltningsrätten och kammarrätten

Skatteverket (SKV) medgav bolaget frivillig skattskyldighet för vårdytor och personalutrymmen och hälften av en matsal som var gemensam för vården och boendet. SKV avslog ansökan för boenderum, andra ytor som var gemensamma för vården och boendet. Som skäl för beslutet anförde SKV att syftet med uthyrningen av boenderummen var att ge missbrukare och hemlösa en bostad varför uthyrningen avsåg från skatteplikt undantagen uthyrning av stadigvarande bostad. Bolaget överklagade beslutet till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Bolaget fullföljde sin talan till kammarrätten.

Kammarrätten medgav bolaget frivillig skattskyldighet för matsalen i dess helhet, men avslog överklagandet i övrigt. Kammarrätten noterade att matsalen bestod av ett rum med bord och stolar för trettio personer och ansåg att den skiljde sig såväl till utformning som till användning från rum inrättade för stadigvarande boende.

HFD: frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning till en kommun

Bolaget överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som fastslog att hela byggnaden kan omfattas av frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning till en kommun.

Kommentarer

I domen refereras och relateras till en äldre dom om uthyrning av bostadsmoduler i ett så kallat tröskelboende för hemlösa. HFD, före detta Regeringsrätten, ansåg att uthyrningen var att anse som uthyrning av stadigvarande bostäder, dom 17 juni 2005, målnr 4129 04 (RÅ 2005, not. 78). Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked från den 18 juni 2004. Bostadsmodulerna hade tre olika utföranden och skulle användas för ett temporärt tröskelboende för hemlösa i syfte att anpassa dem till ett normalt boende. I varje modul ökade självständigheten i boendet genom att fler funktioner tillfördes den enskildes boendeyta. Bostäderna användes för ett mer eller mindre permanent boende där inslaget av omsorg ansågs begränsat. I det nu aktuella fallet anser HFD att de aktuella lokalerna för boende och vård av missbrukare inte kan jämföras med bostadsmodulerna för hemlösa. Läs mer om detta i domen.

Relaterade rättsfall

Den 28 juni 2016 avkunnade HFD en annan dom där domstolen anser att så kallad ”gemensam yta” i en gruppbostad under vissa förutsättningar kan omfattas av frivillig momsplikt för uthyrning av lokaler. Det beror på att den gemensamma ytan enligt HFD inte ska betraktas som stadigvarande bostad. Läs mer om Lejonfastigheter i länken nedan.

I oktober 2015 avkunnade HFD en annan dom om moms och gruppboende. Domstolen fann att uthyrning av boenderum för ensamkommande flyktingbarn ska anses utgöra uthyrning av stadigvarande bostad. Uthyrning av boenderummen kan därför inte omfattas av reglerna om frivillig lokalmoms. Även om en kommun blockförhyr en hel fastighet utan moms och bedriver verksamhet med ensamkommande flyktingbarn så kan kommunen sannolikt inte begära 18 procent av hyresbeloppet som ersättning i kommunkontosystemet, den så kallade Ludvikamomsen.

HFD 28 juni 2016, målnr 6743-15