I vårpropositionen konstateras att även om byggandet ökat betydligt under senare år så byggs det för få bostäder. Nyproduktionen måste etableras på en långsiktigt högre nivå och den behöver särskilt öka i de tre storstadsregionerna. Regeringen skriver vidare:

”Hyresrätten har en viktig roll för att fler ska kunna få en bostad, inte minst unga, nyanlända och personer med låga inkomster. Det är angeläget att hyresnivåerna är rimliga i förhållande till inkomstnivåerna för dem som är i behov av bostad. Hyresrätten ökar hushållens fria val och rörligheten på arbetsmarknaden. Byggandet bör därför inriktas mot att öka andelen nya hyresbostäder för hushåll med genomsnittliga eller låga inkomster.”

I vårpropositionen klargör regeringen sina aktuella bostadspolitiska ambitioner:

• Det behövs långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden vilket kräver breda politiska överenskommelser. Regeringen har därför tagit initiativ till bostadspolitiska samtal med Vänsterpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
• Ledtider och kostnader för byggande måste minskas. Byggnormerna behöver ses över och förutsättningarna för industriell tillverkning av förfabricerade bostadshus förbättras, samtidigt som den svenska bostadsstandarden ska vara god även i fortsättningen.
• Om kommunerna inte tar ansvar för att det byggs tillräckligt med bostäder i förhållande till de behov som finns är regeringen beredd att se över kraven på kommunernas planering för bostadsbyggande. Man utesluter inte att dessa krav kan bli bindande.
• Byggkapaciteten behöver öka genom utbildningsinsatser som ger fler jobb i byggbranschen och även attraherar fler kvinnor. Regeringen vill se en kraftig ökning av antalet utbildningar som kan ge arbetslösa möjligheter att arbeta i branschen.
• Fler utländska byggföretag som konkurrerar på schysta villkor kan också bidra till en ökad byggkapacitet. Regeringen ser också över om statliga bolag kan bidra till att det byggs fler bostäder.
• Det befintliga bostadsbeståndet behöver används mer effektivt, men åtgärder inom skatteområdet måste ses långsiktigt och hanteras varsamt, eftersom en stor del av de svenska hushållen påverkas av sådana åtgärder.
• Det av riksdagen redan beslutade investeringsstödet kan komma att kompletteras med nya former av hyresgarantier och insatser för att förbättra kapitalförsörjningen till mindre aktörer. SABO konstaterar dock att fortfarande saknas regeringsbeslut om den förordning som ska reglera investeringsstödets funktionssätt.

Avslutningsvis skriver regeringen att man avser att återkomma med förslag för att bostadsbyggandet ska öka.

I vårändringsbudgeten som presenterades samtidigt med den ekonomiska vårpropositionen föreslår regeringen ett antal förändringar i statsbudgeten för innevarande år.

Den största förändringen är att anslaget till utgiftsområdet migration ökar med 31 miljarder kronor Orsaken är det exceptionellt stora antalet asylsökande under hösten 2015, vilket bidrar till att betydligt fler är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem än vad som förutsågs när budgetpropositionen för 2016 arbetades fram.

Ökningen avser främst anslaget till ersättningar och boendekostnader, vilket höjs från 12,6 miljarder kronor till 41,4 miljarder kronor. I detta belopp ingår ett anslag om 150 miljoner kronor som ska kunna användas till olika boendelösningar som till exempel hyra av modul- eller prefabricerade boenden.

Vidare föreslås att flyttjänster och IT-tjänster ska omfattas av RUT-avdraget från och med den 1 augusti i år.

Läs ekonomiska vårpropositionen här

Läs vårändringsbudgeten här