– Jag beklagar att regeringen inte tagit chansen att använda delar av det stora reformutrymmet till att förbättra bostadsmarknaden. En viktig del hade varit att stärka hyresrätten genom skattereformer. Vi vet att många kommuner behöver fler hyresrätter men dagens system hämmar en sådan utveckling, säger Anders Nordstrand, vd på SABO.

SABO önskar reformer av skattesystemet. Skattefria underhållsfonder, ROT-stöd till hyresrätten och införandet av en låg moms på bostadshyra är några av förslagen. De skulle underlätta både byggande, renovering och förvaltning av allmännyttans bostäder.

Stöd till energieffektivisering

Men det finns positiva delar i budgeten. Fram till och med år 2021 anslår regeringen 1 miljard årligen till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

– Många av de allmännyttiga bostadsbolagen renoverar och i samband med det gör man energieffektiviserande åtgärder. Men det gäller att få ihop kalkylen och då är ett ekonomiskt stöd välkommet. Vi vill ju framtidssäkra våra hus ur alla aspekter, inte minst miljömässigt, säger Anders Nordstrand.

Stöd till innovativt byggande

Utgiftsområde 18 i budgeten, där många av de bostadsrelaterade förslagen ingår, uppgår till totalt 6 952 miljoner kronor för 2018, en ökning jämfört med tidigare som främst beror på nytt bidrag till radonsanering i småhus och stöd för innovativt och hållbart byggande.

– Det är positivt att regeringen anslår pengar till innovation i byggsektorn, SABO ser ett stort behov av nytänkande och effektivisering på det området med sikte på ökad hållbarhet, säger Anders Nordstrand.

Bidrag till solceller

Regeringen fortsätter även att stimulera utbyggnaden av solceller. I höständringsbudgeten för 2017 föreslås en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor. Dessutom föreslår regeringen att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor år 2020.

Budgeten innehåller även kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden och kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt.

Bostadstillägget höjs

Regeringen höjer även bostadstillägget för pensionärer. Enligt förslaget ökar inkomsten för ca 290 000 pensionärer med upp till 470 kronor per månad, vilket innebär en förstärkning av bostadstillägget med 655 miljoner kronor årligen.

– Det är en välkommen förstärkning till alla våra äldre hyresgäster och jag är glad att regeringen hörsammat deras situation, säger Anders Nordstrand.

Stärkt bostadsbidrag till barnfamiljer

Regeringen föreslår en förstärkning av bostadsbidraget till barnfamiljer genom att införa ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis hos föräldrarna. Bidraget är tänkt att vara inkomstprövat och beroende av antal barn i hushållet. På längre sikt vill regeringen göra en översyn av regelverket för bostadsbidraget. Det behöver moderniseras och få en förbättrad fördelningsmässig träffsäkerhet, bli mer neutralt i förhållande till olika former av boenden och utformas så att risken för skuldsättning minskar.

Lyfter nordisk samverkan

I budgetpropositionen beskriver regeringen sina ambitioner på ett antal viktiga områden för vår bransch där SABO varit pådrivande.

Ett av dessa är nordisk samverkan inom bygg- och bostadsområdet. De nordiska länderna står inför liknande utmaningar med ett behov av ökat bostadsbyggande och minskade byggkostnader. En ökad harmonisering av nordiska byggregelverk och tillgång till varandras marknader kan främja ett ökat industriellt byggande, bättre konkurrenskraft och utveckling av hållbart byggande inom Norden, skriver regeringen. Man har därför fört samtal med Danmark, Finland, Island och Norge om detta.

Regeringen framhåller också att det är angeläget att fler utländska byggföretag kommer in på den svenska marknaden och lägger anbud. Därför har Boverket fått i uppdrag att bygga upp och förvalta en webbplats med information om den svenska bostads-, bygg- och byggarbetsmarknaden för utländska byggherrar och byggföretag. Ytterligare åtgärder övervägs. Även detta är frågor som SABO arbetat med sedan en tid tillbaka.

Digitalt kunskapslyft

Budgetpropositionen tar även upp frågan om ett digitalt kunskapslyft inom samhällsbyggandet. Enligt Tillväxtanalys är byggbranschen en bransch med låg digital mognad. Det är ett av skälen till att regeringen lyfter frågan om digitalisering som nödvändigt för att effektivisera och tillgängliggöra utbyte av data inom samhällsbyggnadsprocessen. En digitalisering av plan- och byggprocessen har redan genomförts på lokal nivå i kommunerna, men resultatet har blivit fragmenterat eftersom det saknas gemensamma standarder. Regeringen avser därför att återkomma med åtgärder som främjar en effektivare process i kommunerna och därmed fler bostäder.

Regeringen konstaterar även att bostadsbyggandet och lönsamheten hos de stora byggföretagen ökat kraftigt sedan år 2002. Man skriver att det tycks finnas ett samband mellan byggföretagens ökade lönsamhet och ett ökat bostadsbyggande, men pekar samtidigt på att hög lönsamhet kan också vara en indikation på bristande konkurrens.

Kortare plantider önskas

I budgetpropositionen understryks att långa ledtider för planläggning med mera påverkar förutsättningarna för en effektiv konkurrens inom byggsektorn då utdragna processer ofta medför stora kostnader för byggherren. Kortare ledtider i planprocessen kan ge möjlighet för fler mindre och medelstora byggherrar att ta initiativ till planläggning, och kan därmed bidra till ökad konkurrens inom byggsektorn. Därför behöver kommunernas förutsättningar att upprätta detaljplaner för nya byggprojekt förbättras.

Ett reformprogram för minskad segregation lyfts även fram. I mars 2017 fick en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Delegationen mot segregation. Myndigheten ska ha i uppgift att verka för genomförandet av regeringens reformprogram för att minska segregationen, i vilket planering och bostadsfrågorna är viktiga beståndsdelar. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2018.