Anmärkning 9 dec 2015: Riksdagen beslutade den 25 november om att anta regeringens förslag.

Ny undantagsregel för småskalig produktion föreslås

Förslaget innebär att dagens undantag från energiskatt på egen produktion av vind- och solel, som används i en verksamhet som inte yrkesmässigt säljer el ska avskaffas. Istället föreslår regeringen att en ny undantagsregel införs för enbart småskalig produktion.

Energiskatt ska inte behöva betalas för el som produceras i ett eller flera mindre kraftverk med en sammanlagd produktionskapacitet på max cirka 200 000 kWh/år. Samma maxgräns ska även gälla per företag. I kW motsvarar det en eller flera anläggningar med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW. För el som framställs i vind- eller vågkraftverk motsvarar det 125 kW installerad generatoreffekt, för solkraft 255 kW installerad toppeffekt och för annan energikälla utan generator 50 kW installerad effekt.

Fem, sex normalstora solcellsanläggningar

Det innebär att ett bostadsföretag kan ha fem, sex normalstora solcellsanläggningar på sina tak innan maxgränsen överskrids. Maxgränsen ska alltså inte räknas per anslutningspunkt eller fastighet. Överskrids maxgränsen så betalas energiskatt från den första kilowattimmen.

Begränsningen innebär i praktiken att villkoren gentemot villaägare, bostadsrättsföreningar, mindre fastighetsägare samt fastighetsföretag som har sina fastigheter fördelade i flera olika bolag snedvrids. Risken finns att en storskalig utbyggnad av solceller i allmännyttan inte blir av.

En förändring jämfört med de förslag som presenterades tidigare i år är att en mindre elproducent som ligger under maxgränsen ska kunna sälja överskottsel utan att för den skull behöva betala energiskatt på den solel som används i driften av fastigheten.

SABOs remissyttrande

Regeringen har inte tagit åt sig av de remissynpunkter som lämnades över förslagen i regeringens promemoria från april 2015. SABO och några medlemsföretag föreslog i sina respektive remissyttranden bland annat att effektgränsen för små produktionsanläggningar skulle räknas per anslutningspunkt eller fastighet i stället för per företag samt att undantaget för energiskatt även skulle gälla efter den 1 juli 2016 för produktionsanläggningar som tagits i bruk före den tidpunkten, exempelvis vindkraftverk.

Fyra olika stödsystem

Från och med 1 juli 2016 kommer det alltså att finnas fyra olika stödsystem för solcellsel:

1. investeringsstöd (30 procent dock högst 1,2 mkr),
2. tilldelning av elcertifikat för försäljning,
3. skattereduktion vid utmatning av överskottsel från solcellsanläggningar (max 18 000 kr/företag) och
4. undantag från energiskatt för småskalig produktion.

Regeringen skriver dock i budgetpropositionen på sidan 294 ”Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna”.

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram strategier för hur användningen av solceller ska öka i Sverige under de närmaste åren. Målsättningen är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Myndigheten ska presentera strategin den 17 oktober 2016.