Regler mot skatteflykt

Den 12 juli i år beslutade Ministerrådet om ett nytt direktiv om regler mot skatteflykt. Där ingår ränteavdragsbegränsning som ett av flera verktyg. Reglerna i direktivet är tvingande och ska vara införlivade i medlemsländernas nationella lagstiftningar senast den första januari 2019.

Direktivet anger en miniminivå. Det innebär att de nationella reglerna får vara hårdare satta än direktivets men inte lindrigare. Enligt finansdepartementet så skulle det kunna vara så att de nuvarande svenska begränsningsreglerna behålls och kompletteras med reglerna i direktivet. Departementet säger sig vara fullt medvetna om det oklara rättsläget som råder idag när det gäller kommunala bolags avdragsrätt på ränta på kommunala lån.

Överstigande lånekostnader

Huvudregeln i direktivet är att avdrag medges med ”överstigande lånekostnader” upp till 30 procent av EBITDA, rörelseresultatet plus av- och nedskrivningar. Överstigande lånekostnader definieras som ”det belopp med vilket den skattskyldiges avdragsgilla lånekostnader överstiger de skattepliktiga ränteintäkterna och andra ekonomiskt motsvarande skattepliktiga intäkter”. Det här gäller alla räntor, det vill säga räntor på externa lån, koncerninterna lån och lån från kommunen.

Lättnadsregler

Det finns även några lättnadsregler som medlemsländerna får tillämpa. Där rekommenderar jag den intresserade att läsa punkterna 3, 4 och 5 i artikel 4 i direktivet. Bland annat får fullt avdrag medges om:

• koncernens överstigande lånekostnader uppgår till högst cirka 30 miljoner kronor (3 miljoner euro)
• bolaget är helt fristående (här tolkar jag det som att det skulle kunna vara en ensam stiftelse eller ekonomisk förening)
• bolagets soliditet överstiger koncernens soliditet (här måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda).

Medlemsländerna får även införa vissa undantag från huvudregeln för räntor på lån som avtalats före den 17 juni 2016 och att ej medgivna ränteavdrag ett visst år får skjutas på till kommande års deklarationer.

Det här betyder inte att det blir dessa regler som införs i Sverige. Det skulle exempelvis kunna bli så att huvudregeln blir skarpare och att undantagsreglerna färre och att införlivandet i svensk lagstiftning sker före 2019. Ingenting är säkert just nu mer än att vi kommer att få någon form av nya regler för begränsade ränteavdrag.

Läs gärna punkterna 6-8 och artikel 4 i Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om ”fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion”. I Ekonominytt nr 4 2016 hittar du även en notis om det förslag som föregick direktivet.

Konsekvenser för Allmännyttan?

SABO bevakar frågan och avser att förse regeringen med underlag om konsekvenserna för svenska allmännyttan samt möjliga förbättringsförslag.

Med stöd av vår ekonomiska statistik håller vi just nu på och beräknar hur mycket mer bolagsskatt som de kommunala bostadsföretagen på totalen skulle få betala vid olika scenarier. Dels i dagens lågränteläge, dels vid ett högre ränteläge och dels om de svenska reglerna skulle bli skarpare än direktivets. Vi ska även räkna på hur mycket skattebetalningarna kan komma att öka om och när avdrag inte medges för räntan på nya lån vid nyproduktion.

Tidplan för implementering

Finansdepartementet har en intern tidplan för implementeringen av reglerna, men den är ännu inte officiell. Som det ser ut idag så ska departementet först ta fram en promemoria med lagförslag. Promemorian kommer sannolikt att skickas ut på remiss. Därefter analyseras remissyttrandena och en lagrådsremiss tas fram. Därefter skrivs en proposition som läggs fram för beslut i riksdagen. Hur lång tid detta kommer att ta är inte klart idag, men en proposition måste senast vara klar i början av hösten 2018 för att kunna ligga till grund för riksdagsbeslut innan utgången av 2018.