Det är den statliga ”Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet” SOU 2017:27, som presenterar dessa förslag.
Utredningen går även under namnet Paketeringsutredningen.

Utredningen föreslår att:

1. avskattning ska ske när ett företag avyttrar aktier i ett bolag vars huvudsakliga tillgångar består av fastigheter, så kallade paketerade fastigheter,
2. en generell skatteplikt införs för stämpelskatt vid fastighetsbildningar,
3. stämpelskatten för juridiska personer sänks från 4,25 till 2,0 procent,
4. stämpelskatt inte längre ska utgå vid koncerninterna fastighetsöverlåtelser,
   klassificeringen av fastigheter som lager- eller kapitaltillgång slopas i bolagssektorn, samtliga fastigheter ska i stället behandlas som kapitaltillgångar, och
5. det införs en skattemässig kontinuitet avseende på anskaffningsvärdes fördelning på byggnader och mark vid underprisöverlåtelser av fastigheter. Det betyder att byggnaden kommer att ha samma skattemässiga avskrivningsunderlag och restvärde hos köparen som den hade hos säljaren. Idag förändras anskaffningsvärdets fördelning på byggnad respektive mark vid en överlåtelse utifrån det aktuella taxeringsvärdets fördelning på byggnad och mark.

Utredningen föreslår att de nya reglerna ska tillämpas från och med den första juli 2018.

SABO kritiskt till förslagen

SABO är kritiskt till förslagen och anser att utredningen gått utanför direktivets ramar både vad gäller förslaget om beskattning av försäljning av andelar och stämpelskatt på fastighetsbildningar. Utredningen konstaterar att fastighetsbranschen redan idag är överbeskattad men väljer trots det att lägga fram förslag som leder till höjd skatt. Förslagen riskerar att försämra de ekonomiska förutsättningarna för bland annat nyproduktion av bostäder och kommer sannolikt även inverka negativt på fastighetsvärdena i Sverige. När EUs regler om begränsade ränteavdrag införs 2018/2019 så innebär det ytterligare höjd skatt för fastighetsbolagen och försämrade förutsättningar för nyproduktion.

Paketering – inkomstbeskattning

Utredningen föreslår alltså att avskattning ska ske när ett företag avyttrar andelar i ett bolag vars huvudsakliga tillgångar består av fastigheter, så kallade paketerade fastigheter. Avskattning innebär att köparen ska anses ha avyttrat och åter förvärvat bolagets fastigheter för ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Fastigheterna får därmed nya anskaffningsvärden och nya underlag för värdeminskningsavdrag. Det är köparen som ska stå för betalningen av skatten som beräknas på skillnaden i skattemässigt restvärde och bedömt marknadsvärde på fastigheten. Byggnadsinventarier och markanläggningar som hör till en fastighet som avyttras genom en paketerad transaktion ska också skattas av.

Om tillgångarna till huvudsaklig del består av fastigheter eller inte avgörs av en jämförelse mellan marknadsvärdet på de i avyttringen ingående fastigheterna och ersättningen för andelarna i paketeringsbolaget, korrigerad för ingående likvida tillgångar samt skulder.

Utredningens ambition har varit att utforma förslaget så att skattekonsekvenserna vid en paketerad fastighetstransaktion i så stor utsträckning som möjligt ska motsvara de som uppkommer vid en direktförsäljning av samma fastighet. Enligt utredningen så syftar förslaget inte till att få paketerade transaktioner med fastigheter att helt upphöra. Däremot ska skatteeffekten inte vara avgörande för vilken transaktionsform som väljs när en fastighet ska avyttras.

Från huvudregeln görs ett antal undantag då avskattning av fastighetsinnehav inte ska ske. Det gäller när andelarna i det avyttrade företaget är marknadsnoterade och när ersättningen för andelarna ska tas upp på grund av reglerna om skalbolagsbeskattning. Avskattning ska inte heller ske om andelsavyttringen har skett för att sälja en rörelse vars huvudsakliga inkomster och utgifter inte är hänförliga till en fastighet, exempelvis ett industriföretag.

Utredningen föreslår även ett avskaffande av den nuvarande bestämmelsen om att reaförluster på fastigheter bara får dras av mot reavinster på fastigheter, den så kallade fastighetsfållan. Det föreslås även att de företag som ska skatta av en fastighet i samband med en andelsavyttring också ska ta upp en schablonintäkt som motsvarar den stämpelskatt som skulle ha utgått vid en direktförsäljning av fastigheten.

Fastighetsregleringar – stämpelskatt

Utredningen konstaterar att fastighetsbildning många gånger används som ett sätt att undkomma stämpelskatt vid fastighetstransaktioner. Eftersom det innebär ett betydande skattebortfall och att Lantmäteriets resurser används på ett ineffektivt sätt föreslås att en generell skatteplikt införs för stämpelskatt vid fastighetsbildning.

För att inte onödigt försvåra användandet av fastighetsbildningsåtgärder föreslås dock att de avgifter som betalas till Lantmäteriet för fastighetsbildningen ska få räknas av från stämpelskatten. På det viset påverkas inte den totala kostnaden för fastighetsbildningar som avser mindre värden, där risken för ett utnyttjande av fastighetsbildningsinstitutet av skatteskäl får anses ringa.

Slopad klassificering som lagerfastigheter

Utredningen föreslår att klassificeringen av fastigheter som lager- eller kapitaltillgång ska slopas i bolagssektorn. Samtliga fastigheter ska i stället behandlas som kapitaltillgångar. Skillnaderna är främst att rätten till skattemässig nedskrivning försvinner för fastigheter som tidigare klassificerats som lager. För fastigheter som vid ikraftträdandet ändrar karaktär från lagertillgång till kapitaltillgång ska anskaffningsvärdet anses vara fastighetens skattemässiga värde.

Paketeringsutredningen i sin helhet:

Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27).