– De allra flesta hyresgäster blir väldigt imponerade. Någon har varit hundrädd och en del har varit lite skeptiska, men när de ser hur hon söker så tycker de att det är häftigt, berättar Lenita Vahlström.

– Det har också varit väldigt bra att ha med henne till lägenheter där vi varit tveksamma till om det verkligen funnits vägglöss. Då har vi varit dit och sökt, och när vi inte hittat något har hyresgästerna kunnat lita på det.

Hur går en sökning till?

– Jag tar på henne västen och säger till henne att leta, och så luktar hon igenom ett rum i taget. Hittar hon något ställer hon sig alldeles still med nosen mot det ställe där lössen är. Och hittills har det alltid funnits löss där hon markerat.

Hur har du tränat henne?

– Man börjar med att träna in doften genom att ha olika burkar, en del tomma och en del med löss, och så belönar man med godis när hon luktar på rätt burk. Sedan börjar man ta med störningar i några burkar, som andra kryp eller hår från andra hundar, och sedan börjar man gömma ute i rum. Först enkelt och sedan svårare och svårare, så att hon ska vara beredd på att det kan finnas löss precis var som helst.

Hur lång tid tar det att bli en vägglushund?

– Jag vet inte riktigt hur många timmar det har blivit, men många är det ju… Och så har vi gått flera kurser också. Jag började träna henne när hon var åtta veckor och certifierade henne när hon var knappt ett år.

Var får man tag i övningslöss?

– Från början köpte jag från England, men nu finns det också ett företag i södra Sverige som säljer dem. Man får dem i rör med lufthål och så gömmer man hela röret. De är levande, så man släpper inte ut dem. Det är viktigt att Lita lär sig skilja på levande och döda löss, eftersom man vill att hon ska kunna göra sökningar efter saneringar och då finns det ju många döda löss.

Svart pudel med röd väst nosar vid en golvlist

När tvååriga tiken Lita är på sökuppdrag har hon alltid en särskild väst på sig. Då vet hon att hon ska arbeta och vara fokuserad.

Varför har Lita en särskild arbetsväst?

– När hon får på sig västen vet hon att ”nu är det jobb” och då blir hon helt fokuserad. Men sedan när man tar av henne västen igen, ja då vet hon att hon kan leka och vara sprallig igen. Man vill ju inte heller att hon ska söka så fort man kommer in någonstans, till exempel när man hälsar på någon. Det skulle ju bli väldigt jobbigt för henne också. Men det är klart, skulle man råka komma någonstans där det är mycket vägglöss så skulle hon ju säkert markera ändå.

Varför valde du just en pudel?

– Jag ville ha en hund som inte lossade hår och som många allergiker tål. Man ska ju hem till mycket folk. Och så ville jag ha en hund som är smidig och lugn. Jag hade en schäfer tidigare, som jag också började träna med vägglöss, men med henne var det ju lite risk att hon plöjde ned hela rummet där hon var.

– En pudel känns också mindre farlig för många. Det kan ju vara ganska känsligt när man ska hem till folk, en del är hundrädda och så.

Hur går en certifiering till?

– Det är ett prov då man ska hitta vägglöss och man får inte lång tid på sig. Bara tre minuter i varje rum och det finns tre rum att söka igenom: ett med två gömmor, ett med en gömma och ett rum där det inte finns några löss. Man får inte veta vilket som är vilket, så när man sökt i det tomma rummet och det har gått tre minuter, då hoppas man ju att det verkligen är tomt där.

Har ni haft mycket problem med vägglöss i bostadsföretaget?

– Nu senaste året har det ökat mycket, jag tror vi har haft nio saneringar. Men innan dess har vi varit mycket förskonade faktiskt.

Kort om vägglöss

Om vägglusen:

Vägglöss är ljusbruna och runt 4–5 millimeter långa. En hona lägger under sin ettåriga livstid 200–400 ägg som kläcks efter tio dagar.

Suger blod:

Lössen suger blod på människor och andra däggdjur på nätterna och blir mätta efter ungefär tio minuter. På dagarna gömmer de sig på mörka ställen – bakom tavlor, lösa tapeter, golvlister, i sängskrymslen och liknande.

Importerade:

De tros ha kommit till Sverige genom import av stoppade möbler på 1500-talet. På 1940- och 1950-talen bekämpades de med insektsgiftet DDT och blev alltmer sällsynta i svenska bostäder. Sedan 1990-talet har de åter blivit vanligare, troligen till följd av resande till andra länder.

Fyra arter:

I hela världen finns omkring 75 olika insektsarter, i Sverige endast fyra. Förutom den vanliga vägglusen finns fladdermusvägglus, duvvägglus och svalans vägglus.

Källa:

Nationalencyklopedin