436 000 nya bostäder behövs

Kurt Eliasson, vd för SABO, inledde seminariet med att berätta om siffror som SABO sammanställt om det låga bostadsbyggandet i Sverige. Han sa att om man lägger ihop den brist som redan finns idag med det behov som följer av befolkningsutvecklingen kommer det behövas 436 000 nya bostäder fram till 2020.

Kombohusen – en del av lösningen

Utifrån att det finns ett behov av bostadsbyggande i så många kommuner, även i kommuner där man inte byggt på decennier, så såg SABO ett behov av att förenkla byggprocessen från kommunernas sida, berättar Kurt Eliasson. Han säger att de såg att det gick att köpa nyckelfärdiga småhus, och tänkte att samma princip kunde appliceras på flerfamiljshus. SABO ställde upp vissa krav och gjorde en ramupphandling, med flera intressenter just eftersom SABO kunde visa på ett behov som gjorde att den totala volymen blev större. Resultatet blev SABOs Kombohus, som därefter också fått flera efterföljare i till exempel SABOs Kombohus Mini och snart också SABOs Kombohuskvarter. Det senare ett sätt att visa att Kombohusen också går att formera till riktiga stadskvarter, och inte bara behöver stå som solitärer.

Tävla i kvalitet

Jonas Högset, expert på nyproduktion på SABO, pekade också på att de i upphandlingen hade ett låst pris, och att bolagen fick tävla i kvalitet. Ingenstans i processen har det alltså tummats på funktion eller kvalitet. Han nämnde också att det för de kommunala bostadsbolagen förenklar processen.

– För våra medlemmar blir det en mycket smidigare process. I kommuner där man inte byggt på länge skulle det ta stora resurser att komma igång att bygga, men i och med ramupphandlingen tar det inte lika stora resurser utan företagen kan sätta igång och bygga snabbt, sa Jonas.

– Många kommuner har inte byggt på 25-30 år. Byggpärmen har stått i källaren någonstans. Därför erbjuder vi digitala stöd som kalkylmallar, vägledningar och annat stöd direkt på webben, säger Kurt Eliasson.

Det politiska ansvaret för bostadsbyggandet

Tunga bostadspolitiker, från båda politiska block och från stat och kommun, var inbjudna till seminariet. En av de stora frågorna de diskuterade var den bästa vägen att nå ett ökat byggande. Eva Thalén Finné talade sig varm för behovet av regelförenklingar.

– Alliansen gjorde 112 regelförenklingar. Vi vill fortsätta att förenkla regelverket, men även kommunerna måste jobba aktivt med sitt planmonopol, sa hon.

Bostadsministern tror på tvåspårig bostadspolitik

Bostadsminister Mehmet Kaplan höll med om behovet av regelförenklingar, men menade att det inte kan vara bostadspolitikens enda spår.

– Vi vill fortsätta arbetet med regelförenklingar, men vi lägger också 6,7 miljarder per år i stöd till byggandet av små klimatsmarta bostäder och stöd till kommuner som bygger mer. Vi måste ha en tvåspårig bostadspolitik, inte en enkelspårkig, sa Mehmet Kaplan.

Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna menade att kommunerna måste ta sitt ansvar om det kommunala planmonopolet ska bestå.

– Jag värnar det kommunala självstyret, men om kommunerna inte tar ansvar för bostadsbyggandet så kommer bostadsbyggande bli ett nationellt riksintresse, vilket gör att det kan förändras.

Blocköverskridande arbete i Sundbyberg

Jonas Nygren, kommunalråd i Sundbyberg som är en kommun där det byggs mycket, ville prata om hur man ger förutsättningar för kommuner att bygga.

– På statlig nivå är det mycket politisk käbbel om bostadsbyggandet. I Sundbyberg arbetar vi blocköverskridande för att komma framåt. Kommunernas planmonopol är bra, men staten måste också bidra till bättre förutsättningar som vill vara med och ta ansvar för bostadsbyggandet. Till exempel genom förändringar i skatteutjämningssystemet, för att stärka de kommuner som vill växa och ser värdet i att bygga mycket bostäder, sa Jonas Nygren.