Webbtillgänglighetsdirektivet, även kallat webbdirektivet, är ett harmoniseringsdirektiv, som innebär att hela Europa får samma minimikrav, men varje land har möjlighet att sätta högre krav. Sverige har valt att sätta lite högre krav, men exakt vad som gäller klargörs under december 2018. De svenska delarna av lagen ska träda i kraft 1 januari 2019.

Direktivet – utom de svenska delarna – gäller från 23 september 2018, med lite olika förutsättningar som specificeras nedan. Lagen omfattar offentligt styrda organ, men även för samarbeten. I Sverige gäller lagen även för offentliga aktörer inom skola, hälsovård, sjukvård samt omsorg.

Varför behövs tillgänglighet?

Förutom att det är ett lagkrav, handlar det ytterst om demokrati. Betydligt fler än man först tänker är betjänta av tillgänglighet. Det beräknas att 20 procent av Sveriges befolkning har olika varianter av funktionsnedsättningar: medicinska, fysiska, psykiska. Förutom det drabbas alla av tillfälliga funktionsnedsättningar som kan skapa funktionshinder i mötet med det digitala.

Dessutom fungerar digitala funktioner bättre för alla, oavsett funktionsnedsättningar, när de är tillgängliga. Även sökmotormässigt gynnas den webb som är tillgänglig.

Vilken myndighet ansvarar för lagen?

Den nya myndigheten för digital förvaltning, DIGG, ansvarar för uppföljningen av lagen. Vem som helst kan anmäla en verksamhet till DIGG som inte följer tillgänglighetsdirektivet. Det finns möjlighet att dela ut vite till den som inte följer lagen, men det är ännu inte klart hur mycket och på vilka grunder.

Vad omfattas av webbdirektivet

Lagen gäller för webbplatser, intranät och extranät. Med extranät menas inloggning till låsta sidor på en webb, som till exempel funktionen Mina sidor. Det gäller även för dokument publicerade på webbbplatser, intranät och extranät som inte omfattas av undantagen nedan.

Lagen gäller även för appar.

En skärpning i den svenska lagen som har kommunicerats är att tredjepartsinnehåll ska vara tillgängligt så långt det går. Ett exempel är innehåll som man bäddar in eller tjänster som publicerar på er webb, som till exempel filmer från Youtube eller rekryteringstjänster, ska vara tillgängligt så långt det går.

Nyhetsbrev omfattas inte av lagen. Men att tänka på tillgänglighetsanpassningar även i nyhetsbrev är att rekommendera.

Vilka datum gäller för webbdirektivet

För befintliga webbplatser före 23 september 2018, måste lagkraven vara på plats senast den 23 september 2020. Med befintliga webbplatser avses publicerade och tillgängliga före 23 september 2018.

För en webbplats publicerad efter den 23 september 2018 måste lagkraven vara på plats senast den 23 september 2019.

Befintliga intranät och extranät, och sådana som är publicerade innan 23 september 2019, ska anpassas när de genomgår en omfattande översyn. Nya intranät och extranät som publiceras från den 23 september 2019 ska vara anpassade till lagkraven.

Appar ska vara tillgängliga från och med den 23 juni 2021. Här är kraven inte klara än. Men mycket i WCAG 2.1 kan redan appliceras.

Det här innebär lagen

De aktörer som omfattas ska, i grova drag:

  • Utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part, så att de är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta. Det innebär att:
    • När det finns en harmoniserad europeisk standard, HEN, förutsätts sajterna uppfylla kraven om de följer den standarden. Standarden innebär framförallt att webbplatser och appar ska uppnå åtminstone nivå AA i version 2.1 av WCAG.
    • I väntan på HEN räcker den europeiska standarden för tillgänglighetskrav lämpliga för upphandling av IKT (EN 301 549). Det innebär för webbplatser att de ska följa WCAG 2.0 nivå AA.
  • Ge användare möjlighet att påtala brister enligt ovan och begära att få det åtgärdat, och möjlighet att begära ut information som undantagits i den första punkten ovan.
  • Regelbundet publicera en tillgänglighetsredogörelse (enligt en mall som EU-kommissionen ska ta fram), som redovisar hur man uppfyller första punkten ovan, länk till kommentarsfunktionen som beskrivs i andra punkten ovan, och länk till den instans som ska ha tillsynsansvar.

Undantag

Det finns några undantag i lagen:

  • Direktsändningar. Direktsändningar får ligga på webben i två veckor, innan de måste göras tillgängliga.  Det innebär att det ska finnas alternativ för den som inte kan se eller höra till exempel, med textning, transkribering och syntolkning.
  • Kartor och kulturarv.
  • De dokument som är publicerade på webbplatsen före 23 september 2018, under förutsättning att det inte är dokument som behövs för att tillgodogöra sig/göra en uppgift. Som ett exempel för att förstå, behöver årsredovisningar på webbplatsen som är publicerade före 23 september 2018 inte tillgängliggöras, medan däremot blanketter för till exempel hyresgäster måste uppdateras.
  • Arkiverat innehåll. Men det behöver vara tydliga markerat att det är arkiverat.

Tillgänglighetsutlåtande

Som tidigare nämnt ska det finnas ett tillgänglighetsutlåtande eller tillgänglighetsredogörelse, med möjligheten för användare att anmärka på tillgängligheten eller efterfråga underlag. I stort ska utlåtandet innehålla vad som är tillgängligt och varför det är det med hänvisning till lagen, vad som inte är tillgängligt och alternativ för att nå det innehåll som inte är tillgängligt.

Det är ännu inte bestämt var utlåtandet ska finnas på webbplatsen. Rekommendationen så länge i Sverige är under sidan Om webbplatsen. Det finns även en tillfällig mall att använda för utlåtandets form.

WCAG 2.1 – standard för tillgänglighet

WCAG, Web Content Accessibility Guidelines, är en internationell standard för tillgänglighet som rekommenderats sedan 2012. För att följa webbtillgänglighetsdirektivet är det den uppdaterade WCAG 2.1 nivå AA som gäller. Den innehåller det som stöder koncentrationsstörningar och touchscreens, och är helt bakåtkompatibel med WCAG 2.0.

webbriktlinjer.se/wcag finns riktlinjerna på svenska i alla nivåer.

WCAG 2.1s fyra principer

WCAG 2.1 innehåller 78 kriterier som är indelade i 12 riktlinjer, som kategoriseras under fyra övergripande principer. Dessa är att webbplatsen ska vara möjlig att uppfatta, den ska vara hanterbar, begriplig, och robust. Här nedan följer en översiktlig förklaring till dessa fyra. I WCAG 2.1 finns utförliga förklaringar för kriterierna.

Webbplatsen ska vara möjlig att uppfatta

  • Alternativ till icke-textbaserad information
  • Alternativ till ”tidsberoende media” som video, ljud, e-learning. För video är textning i filmen, och en transkribering till manus i närheten av filmen alternativ.
  • Presentera på olika sätt, det vill säga att koden är byggd för att presentera innehållet för tangentbordsstyrning, punktskrift och så vidare
  • Färger och kontraster behöver fungera, liksom typsnitt, och möjligheten att förstora och förminska text
  • Tillräckliga kontraster i alla grafiska objekt
  • Alt-texter till betydelsebärande bilder, transkribering eller en sammanfattning av ljudfiler med samma information som finns i exempelvis filmen eller podden. De sistnämnda behöver inte ligga på samma sida, det kan vara en länk i nära anslutning men det måste vara tydligt var det finns.

Webben ska vara hanterbar

  • Det ska gå att navigera med tangentbordet
  • Det ska finnas tillräckligt med tid att utföra ärenden/uppgifter: de användare som behöver tänka extra ska kunna göra det
  • Inte flimra
  • Navigering, struktur och tydliga länktexter (länken ska kunna vara fristående och man ska ändå förstå var den leder)
  • Alternativ till finger- och röststyrning

Webben ska vara begriplig

  • Läsbart: language-attribut, begripligt språk
  • Hjälp användare undvika misstag och rätta till
  • Konsekvens – inga oväntade förändringar: inmatning, navigation

Webben ska vara robust

  • Fungera på olika system, enheter och webbläsare
  • Korrekt HTML-kod
  • WAI-ARIA för specialkomponenter, gör innehåll mer tillgängligt för hjälpmedel

Hjälpmedel för att testa tillgänglighet

Det finns några verktyg för att testa tillgängligheten på en webbplats.

Tillägg till Chrome

Ladda ner webbläsaren Chrome och testa Color Contrast Analyzer för färgkontraster, Web Disability Simulator för att uppleva webben utifrån olika funktionsnedsättningar, och Tota11y för att kontrollera rubriker och andra kontraster.

Skärmläsare

I nästan alla varianter på smartphones finns funktionen med skärmläsare, ett hjälpmedel som läser upp webben. Slå på den och testa din webb. För Windows finns NVDA som är ett gratis skärmläsarverktyg för desktop. Lite mer om att testa skärmläsare och andra varianter finns i det här blogginlägget.

Webbriktlinjers webbtest

webbriktlinjer.se finns möjligheten att testa sin egen webb och få resultatet exporterat i en excelfil. Då blir det lätt att lista fel och prioritera dem.