I dag onsdag öppnar SABOs kongress – allmännyttans stora parlamentariska forum, där politiska ombud från hela landet samlas för att debattera bostadspolitik, allmännytta och samhällsnytta.

En av många frågor som är uppe på kongressbordet är en motion från det miljöpartistiska ombudet Ragnar von Malmborg. Han menar att de EU-krav, som var grunden till den lagstiftning som i dag styr allmännyttan, senare visat sig kunnat tolkas på annat sätt.

”Vi har sett exempel på höga vinster i kommunala bostadsbolag, stora utdelningar till kommunal verksamhet, höga hyreshöjningar samt kalkyl- och redovisningsmetoder som är hämtade från den privata sektorn” skriver Ragnar von Malmborg i motionen, och framför att det är dags att sätta lagen under lupp.

Verka för diskussion

Han yrkar att kongressen beslutar att SABO ska ta fram en översikt av resultaten av lagändringen samt verka för att det blir en bred diskussion och lagen och eventuella lagförändringar.

SABOs styrelse ger i sitt utlåtande över motionen en beskrivning av förutsättningarna för lagens tillkomst, och redogör också för flera studier som gjorts av effekterna av allbolagen:

• En studie genomförd av SABOs jurister visar att konsekvenserna av lagen ”inte varit så omfattande som vissa befarat”.
• Boverkets utvärdering av lagen, presenterad 2017, visar att den ”i de flesta avseenden inte tycks ha lett till några genomgripande förändringar”. De flesta allmännyttiga bostadsbolag anser att det varken är svårare eller lättare att främja bostadsförsörjningen med lagen, medan en femtedel anser att det är svårare, framför allt knutet till affärsmässiga avkastningskrav på nyinvesteringar.
• En doktorsavhandling från 2018 konstaterar att bostadsföretagen även med lagen har ett betydande handlingsutrymme, men att detta i praktiken avgörs på lokal nivå.

”Att det finns exempel på höga vinster kan knappast vara ett skäl att se över eller ändra i lagen. Det viktiga är hur dessa vinster används” skriver SABOs styrelse och framhåller att de genomsnittliga vinsterna inte är anmärkningsvärt höga.

Håller sig inom lagen

Styrelsen konstaterar också att nästan alla kommuner numera håller sig inom lagens begränsningar av värdeöverföring till kommunal verksamhet, samt att hyreshöjningarna inte blivit särskilt höga sedan lagen trätt i kraft.

Däremot betonar styrelsen, i ett resonemang kring redovisningsregler, att man i sitt förslag till agenda för 2019–2023 anger att det är en prioriterad uppgift att erbjuda utbildningar till förtroendevalda – eftersom ”kommuner i viss utsträckning tolkar lagen olika” och att detta kan bero på otillräckliga kunskaper.

Sammantaget anser styrelsen att det för närvarande inte finns något behov av ytterligare uppföljning eller utvärdering av lagen – men att det längre fram kan finnas skäl att se över lagstiftningen, om bostadspolitiken ändras.