I november 2016 presenterade EU-kommissionen paketet ”Ren energi för alla”. Detta inkluderade en serie lagförslag om bland annat energiprestanda i byggnader, energieffektivisering och förnybar energi.

Direktivet om energiprestanda i byggnader, som godkändes den 14 maj, är det första energidirektiv som förhandlats färdigt. Nu har Sverige 20 månader på sig att implementera direktivet i svensk lagstiftning.

Krav på laddpunkter vid nybygge

Det nya EU-direktivet ställer krav på laddpunkter och tomrör på parkeringar vid nyproduktion och omfattande renoveringar. Kravet på laddpunkter gäller vid nyproduktion av flerbostadshus både om parkeringen ligger i eller i anslutning till byggnaden.

Vid omfattande renoveringar gäller krav på laddpunkter om renoveringen inkluderar ombyggnad av parkeringen eller el-infrastrukturen i byggnaden. Det gäller även här både om parkeringen ligger i eller i anslutning till byggnaden.

För parkeringar i eller i anknytning till bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser gäller:

  • Dragning av tomrör till samtliga parkeringsplatser

För kommersiella parkeringar med fler än 10 parkeringsplatser ska det finnas:

  • Minst en laddpunkt samt dragning av tomrör för minst 20 procent av parkeringsplatserna.

All förnybar energi räknas lika

Det nya direktivet innebär också en ny beräkningsmodell för så kallade primärenergifaktorer. Nu ska förnybar energi räknas lika, oavsett om den produceras av ett energiföretag (till exempel en solcellspark) eller på byggnadens tak.

I dag räknas inte förnybar energi producerad på tomten med i byggnadens energiprestanda. Att energi producerad på platsen inte räknas med ger inget incitament att arbeta med effektiv energianvändning för att klara nära-noll-energianvändning.

– Detta är något som SABO har arbetat för genom flera remissvar om nära-noll-energiregelverket under flera års tid. Vi anser att att all energi ska räknas lika, oavsett var i energisystemet den producerats, säger Gabriella Castegren, expert på energifrågor på SABO.

Frivillig smart indikator

I förslaget introduceras även en frivillig ”smart” indikator som ska reflektera i vilken utsträckning byggnaden kan interagera med de boende och energisystemet. Indikatorns värde baseras på om de boende kan se energianvändningen i byggnaden, möjlighet till behovsstyrning av effekt och om byggnaden själv informerar om eventuella systemfel.

– SABO har arbetat för att en sådan indikator endast ska vara frivillig, eftersom det inte kan garanteras att den skulle vara till nytta för vare sig fastighetsägare eller boende, eller minska energianvändningen, kommenterar Gabriella Castegren.