Hoppet sätts till miljonprogramsfastigheterna

Att halvera energianvändningen i landets bostadsområden är ett mycket angeläget mål. Många sätter därför sitt hopp till de miljonprogramsfastigheter som väntar på att rustas upp. Visionerna är stora, en del menar till och med att energibesparingarna i sig skulle finansiera upprustningen. Men detta stämmer inte, enligt SABOs rapport. Återbetalningstiderna är för långa och det finns allt för många osäkra faktorer som bostadsbolagen måste hantera:

  • Olika marknader ger helt olika möjligheter.
  • Det finns olika sätt att definiera lönsamhet på och energikonsulter ger även olika förslag på vilka åtgärder som ska sättas in.
  • Energileverantörernas priser och taxekonstruktioner försvårar möjligheterna att spara pengar på energieffektivisering, samtidigt som de är svåra att förutsäga.
  • Förutsättningarna att spara energi skiljer sig åt beroende på fastighetens status och tidigare åtgärder.
  • Hyresgästerna i miljonprogrammet har ofta en svag ekonomi och klarar inte av höga hyreshöjningar som en följd av stora upprustningar.

–   De kommunala bostadsföretagen har ofta höga ambitioner och jobbar med ständiga förbättringar för att spara energi. Men detta måste hela tiden balanseras med möjligheterna att klara företagets ekonomi, säger Sophia Mattsson-Linnala, chef för ekonomi- och finansenheten på SABO.

Hög tid för gemensamma lösningar

I rapporten slår SABO fast att det nu är hög tid att politiker från alla partier, byggbranschen, energikonsulter, kommunala och privata energileverantörer samt fastighetsägare möts och gemensamt diskuterar fram hållbara lösningar.

Kommentarer från SABO-seminarium

På SABOs seminarium medverkade bland annat Åsa Romson, språkrör (MP). Ulf Perbo, statssekreterare (KD). Anti Avsan, bostadspolitisk talesperson (M). Ingela Nylund Watz, näringsutskottet (S), ordförande i Telgebostäder. De var alla överens om att det är viktigt att uppsatta mål för energianvändningen i bostadsbeståndet ska nås, men hade olika förslag på hur det skulle gå till.

Ulf Perbo ansåg att det är uppenbart att vissa åtgärder bär sig på en gång, medan andra aldrig bär sig ekonomiskt. Han reagerar på rapportens uppgifter om energibolagens priser och taxekonstruktioner.

–  Det ska jag själv ta mig an. Om det finns en systematisk prissättningstaktik som underminerar energibesparingar, är det en politisk fråga, sade han.

Både Åsa Romson och Ingela Nylund Watz tror på olika typer av incitament för att underlätta för energieffektiviseringar i bostadsbeståndet.

– Om målet är 50 procents halvering, utgår jag från att det är något som vi ska uppnå och då kan vi behöva smörjmedel för att nå dit, sade Ingela Nylund Watz.

–  Miljöpartiet har tidigare lagt fram förslag på klimat-ROT till hyresrätten och kommer med fler preciseringar i höstbudgeten, sade Åsa Romson.

Anti Avsa ville inte se någon statlig inblandning. Bostadspolitik handlar om stabila villkor, betonade han.

– Vi har tidigare sett att det blir problem när företagen avvaktat med projekt för att man väntat in olika bidrag, sade han.