Medlemsavgifterna står för 60 procent av intäkterna till Sveriges Allmännytta (resten av intäkterna kommer främst från kurser, konferenser, försäljning av trycksaker och statliga bidrag till specifika projekt).

Avgiften har hittills höjts i takt med inflationen. Men organisationens utgifter, som framför allt består av personalkostnader, har ökat i snabbare takt – trots att löneökningarna i stort följt utvecklingen på arbetsmarknaden.

Utrymmet för verksamheten har därmed successivt urholkats, även om gapet delvis kunnat kompenseras med ökade intäkter och minskat antal anställda.

Hårt reglerat

Men medlemsföretagens förutsättningar och behov av stöd har med tiden förändrats.

Styrelsen har därför lagt fram ett förslag till ny modell för hur medlemsavgifterna ska beräknas.

– Vi har haft problem att täcka våra kostnader, det är hårt reglerat och hårt knutet till inflationen.

Det sa Lars Johansson (S), representant för styrelsen i Sveriges Allmännytta, när han presenterade förslaget för SABOs kongress, som hölls i Örebro i slutet av april.

Fortsatt press

Ett räkneexempel visar att inflationen (i form av konsumentprisindex, KPI) ökat med 10 procent mellan 2008 och 2018, medan inkomstbasbeloppet (som speglar löneutvecklingen) under samma period ökat med 30 procent.

Nu kommer medlemsavgifterna i stället att räknas upp med en sammanvägning av både KPI och inkomstbasbeloppet.

– Då fortsätter kongressen att hålla press på organisationen, så att man inte kan anställa hur mycket personal som helst, sa Lars Johansson.

Lokalyta tas med

I översynen ingick också att titta på alternativa sätt att beräkna medlemsavgiftens storlek. En arbetsgrupp funderade över om det vore bättre att ha medlemsföretagens taxeringsvärden, lönesummor, hyror eller antal bostäder som bas.

Men arbetsgruppen kom fram till att det fanns stora nackdelar med alla dessa varianter. Det bästa är trots allt dagens modell, med företagens bostadsyta som bas.

Däremot kommer framgent även lokalyta att vägas in i underlaget.

– Företag med mycket lokaler har haft en låg avgift, eftersom lokalyta inte ingått alls. Det är inte rimligt i förhållande till deras behov av stöd, sa Lars Johansson.

Efterfrågan på juridiskt stöd i lokalfrågor har också växt allt mer.

Bilplatser tas bort

Bilplatser tas däremot bort från avgiftsunderlaget – det är inte en fråga som kräver mycket expertstöd och det har dessutom varit svårt att få in korrekta uppgifter om hur många p-platser medlemsföretagen har.

Ytterligare en ändring är att minimiavgiften höjs – från dagens drygt 11 000 kronor om året till 34 000 kronor. Motivet är bland annat att det är de små företagen som utnyttjar organisationens tjänster mest.

Men för att förändringen inte ska bli för drastisk trappas avgiften upp gradvis under tre år för de företag som får en höjning på mer än 100 procent (det gäller ett tiotal företag).

Några företag får även en viss sänkning av medlemsavgiften.

Ny tjänst täcks

SABOs kongress röstade ja till alla delar i förslaget. Det betyder att förändringarna börjar gälla från nästa år.

För 2020 görs också en uppräkning av årets nivå med 2,5 procent för att täcka en ny tjänst som lokalexpert på Sveriges Allmännytta.

Läs mer om detaljerna i översynen av medlemsavgifterna – och alla andra beslut som fattades under SABOs kongress via länkarna nedan.