Placeholder

Nyckelfärdiga hus till fast pris

Det finns flera skäl till varför det är svårt att bygga nytt. De höga svenska byggpriserna är ett av de dem. Avsaknad av byggbar och detaljplanelagd mark och bristande konkurrens är andra.

För att underlätta för våra medlemmar att bygga erbjuder vi en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka tjugofem procent under marknadspris. Husen kallas Kombohus och finns i flera olika utföranden, från hela kvarter till mindre kompletteringshus.

Husen upphandlas antingen via ramavtal eller med hjälp av upphandlingsstödet Flex.

SABOs Kombohus

SABOs Kombohus Bas

SABOs Kombohus Bas, det första ramupphandlade flerbostadshuset inom kombohuskonceptet, är det Kombohus som uppförts på flest platser i Sverige. Huset erbjuds som fyra eller sex lägenheter per normalplan, med lägenheter i varje hörn. Huset byggs i 2-8 våningar.

SABOs Kombohus Mini

SABOs Kombohus Mini är ett är nyckelfärdigt hus med små yteffektiva lägenheter till låg produktionskostnad.

SABOs Kombohus Plus

Kombohus Plus har alla förutsättningar för seriell produktion och kan byggas i 5-8 våningar med möjlighet till lokaler i bottenvåningen. Att bygga punkthus i den här storleken är efterfrågat på många orter. Det ger förutsättningar för en hög exploatering vilket har stor betydelse för möjligheten att hålla kostnaderna nere.

SABOs Kombohus Trygg

I framtiden kommer en allt större del av vår befolkning att vara 65 år och äldre. Redan idag är det ont om platser för omvårdnad och vi ser att mer av den vården kommer att skötas i hemmet. Kombohus Trygg är ett tillgänglighetsanpassat boende som byggs för en bred grupp människor som behöver ett hem att bo kvar i.
Historien bakom SABOs Kombohus

Våren 2010 hade SABOs byggherregrupp – ett tiotal vd:ar från medlemsföretagen – ett av alla sina möten. Som vanligt stod nyproduktion, eller kanske hellre problemen med att bygga nytt, på agendan. Vem som kom på idén först är det ingen som  kommer ihåg – men mötet slutade med att SABO fick i uppdrag att undersöka om det var möjligt att få byggentreprenörerna intresserade av att bygga ett mindre kompletteringshus till ett fast lågt pris. Det lägre priset skulle gå att nå med hjälp av ett standardiserat tänkande och möjlighet att få bygga samma hus om och om igen.

I det läget gick SABO ut och frågade alla sina medlemsföretag hur många hus de skulle bygga om det gick att bygga ett mindre kompletteringshus till ett lägre fast pris (12 000 kr m2 exklusive mark och anslutning). Svaret var att medlemsföretagen över hela landet omgående skulle kunna bygga minst 500 nya lägenheter om de fick det priset.

Med den marknaden i ryggen bjöd SABO hösten 2010 in entreprenadbranschen till tävlingen om SABOs Kombohus. I tävlingsuppdraget låg att huset skulle vara i två plan, rymma 6–8 lägenheter, ha hiss, låg energiprestanda (60 kWh/kvm och år i klimatzon III) och kunna uppföras var som helst i landet till ett fast pris på 12 000 kronor/kvadratmeter exklusive markarbeten, anslutningskostnader och mervärdesskatt.

Första Kombohustävlingen vann JSB AB. Den lilla byggaren från Asarum, som nu mera kan titulera sig Sveriges största leverantör av hyresrätter. För det visade sig att prognosen på 500 nya lägenheter inom det första ramavtalet i verkligheten blev något helt annat. När det första ramavtalet gick ut vid årsskiftet 2014-2015 var slutprognosen 3 000 nya lägenheter och SABOs Kombohus är idag uppförda och i process att byggas i över 60 kommuner i Sverige!

Har det blivit fler bostäder i Sverige tack vare Kombohus Bas?

Under första halvåret 2016 skrev studenterna Simone Heller och Bonnie Winnberg, från Kungliga Tekniska Högskolan, ett examensarbete där de analyserat Kombohus Bas-avtalet. Forskningen genomfördes genom enkäter till de allmännyttiga bolag som uppfört Kombohus Bas, samt djupintervjuer med nyckelpersoner från några av projekten.

Konkret var frågan ställd utifrån perspektivet ”Hade det byggts något annat om Kombohusen inte hade funnits som ett alternativ?”. Vidare låg det även i forskningsuppdraget att analysera de kostnader och intäktsmodeller som finns i dessa projekt och eventuellt påvisa olika regionala skillnader.

Läs analysen här.