Sedan starten har Per Lundqvist också paketerat ett par industrifastigheter i ett nybildat lokalbolag som samägs med ett privat entreprenörsföretag på orten. Andra industrilokaler har sålts. Främsta syftet med affärerna var att få fram pengar till nya bostäder.

– Vi har ett högt tryck på oss att skaka fram lägenheter, för tillfället har vi inga lediga alls. Vi dras ju också med när Umeå växer eftersom vi har bra pendlingsmöjligheter, både med bil, buss och tåg, säger Per Lundqvist.

Kombohusen snabbare än att göra allt själv

Den pockande bristen gjorde att SABOs färdigupphandlade kombohus passade särskilt bra. Och även om Per Lundqvist har vissa synpunkter – som att de olika avtalen skiljer sig åt på en del punkter, vilket kräver noggrann läsning av det finstilta – är han i huvudsak mycket nöjd.

– Det går väldigt mycket snabbare än om man ska göra allt själv. Och känslan är att det blir billigare än att handla upp på egen hand, säger han. Det känns också väldigt tryggt att det är kvalificerade personer som utvärderat husen i ramupphandlingarna. Och att man kan titta på referenser, ringa till folk som redan byggt likadana hus och även åka och titta på husen på plats.

Bara tre mil bort finns exempelvis Umeå kommuns bostadsföretag Bostaden, som är kombohusbyggare av stora mått. Per Lundqvist kunde dra nytta av deras kunskap och
erfarenhet bland annat genom att anlita företagets byggansvariga som besiktningsmän.

Vännäs Fastigheters förstbyggda kombohus är ett Kombohus Plus med 27 lägenheter som blev inflyttningsklara i april 2016. Hyrorna ligger på cirka 1 500 kronor per kvadratmeter och år.

Första husen

Vännäs första inköp ur kombohuskatalogen var ett resligt punkthus med röda tegelfasader, alldeles intill ortens affärsstråk. Huset var redan utvalt av kommunen när Per Lundqvist tillträdde sin post, men han övertog beställningen innan detaljprojekteringen påbörjades.

Nästa tillskott blev ett fyravåningshus med smålägenheter nära kommunens stora gymnasieskola, som även samlar långväga elever. För att täcka deras växande bostadsbehov hade kommunen egentligen planerat att köpa modulbostäder.

I somras blev ett Kombohus Mini med 32 smålägenheter vid Vännäs gymnasium redo för sina nya invånare. Huset blockhyrs av kommunen under fem år och lägenhetshyrorna uppgår till 1 600 kronor per kvadratmeter och år.

– Men det är ju en väldigt dyr lösning. Och eftersom kommunen ändå var beredd att teckna sig för ett femårsavtal för barackerna så var jag snabb och sa att ”vi bygger ett hyreshus som ni får hyra i stället”, berättar Per Lundqvist.

– Så då byggde vi ett hus på 14 månader från idé till inflyttning. Det hade jag aldrig kunnat klara av om jag inte hade haft SABOs ramavtal att avropa ifrån.

Hus nummer tre – via Flexavtal

Kombohus nummer tre – som byggs i Vännäsby, en halvmil från Vännäs – ska stå klart för inflyttning nästa sommar. Tomten är på badrocksavstånd från den breda Umeälven, och på andra sidan vägen ligger villor. Det är deras ägare som Per Lundqvist har i särskild åtanke som framtida hyresgäster i det nya huset. Utan attraktiva boendealternativ finns risken att de som går i försäljningstankar flyttar från kommunen.

Vännäsbyhuset upphandlades genom SABOs Flexavtal. Därmed kunde även företag som inte tidigare byggt kombohus lämna in offerter på likvärdiga hus – och Vännäs Fastigheter skulle sen bedöma vilket anbud som var bäst.

En dag i mars, när anbudstiden var slut, samlades juryn: en av Bostadens byggprojektledare, en erfaren projektledare från Riksbyggen, kommunens fastighetschef, bostadsbolagets styrelseordförande och så Per Lundqvist själv.

Långväga anbud

Det ena anbudet var inte någon överraskning – byggföretaget JSB hade nämligen genom flexavtalet förbundit sig att lämna in ett anbud till samma pris som de lämnat i den ramupphandling som gjorts tidigare.

Men nu fanns även ett annat anbud på bordet – ännu okänt för de fem män som samlats. Det visade sig komma ända från andra sidan Östersjön. Estniska Timo Houses erbjöd trähus från den egna modulfabriken i Maardu, en liten stad öster om Tallinn. Därmed var det dags för juryn att göra en systematisk och rättvis jämförelse.

– I förfrågningsunderlaget stod det tydligt vad som skulle utvärderas, så vi delade upp det på olika ansvarsområden och gick hem och funderade på våra kammare, säger Per Lundqvist.

Efter ett par veckor återsamlades gruppen för poängutdelning. Vissa beslut var lätta, berättar Per Lundqvist. Det estniska bidraget klarade till exempel inte alla tillgänglighetskrav i de svenska byggreglerna, så där blev betyget lågt. Andra utvärderingsaspekter, som färgsättning och planlösningar, var knepigare.

– Det blir ju väldigt subjektiva bedömningar.Timo Houses arkitektoniska gestaltning kändes till exempel lite sjuttiotal, med bruna plastfönster. Deras lägenheter hade också ganska mycket modulkänsla och blev lite som korridorer, och det drog ner på intrycket, menar han.

– Men vi försökte vara så formella som möjligt och diskuterade oss fram till gemensamma bedömningar på alla punkter.

Tungt att ge besked

Efter poängsättningen var det dags att öppna anbudskuvert nummer två – med de tidigare hemliga prislapparna. Nu skulle priset bli en del av den totala bedömningen. Det visade sig att den estniska offerten var billigare: 24 100 kronor per kvadratmeter jämfört med svenskarnas 25 100 kronor (exklusive markkostnader, anslutningsavgifter och projekteringskostnader). Sammantaget vann dock ändå JSB. Det kändes tungt att ge beskedet till esterna, berättar Per Lundqvist.

– De var ju väldigt professionella och hade lagt ner otroligt mycket tid. Allt var skrivet på bra svenska, de hade anlitat svenska projektörer och de hade byggt tidigare i Sverige. Men det är ju en som vinner och en som kommer tvåa.

Följer efterfrågan noga

Utöver kombohustrion bygger bostadsbolaget ett nytt äldreboende med 40 platser och ett annat äldreboende byggs om till 15 vanliga lägenheter. Det finns också planer på att återbostadisera lägenheter som används som lokaler. Om det därefter blir fler nybyggen är för tidigt att säga, menar Per Lundqvist.

– När allt är klart har vi ökat antalet lägenheter med 25 procent på bara fyra år, så det finns en viss risk att vi bygger för mycket. Han konstaterar också att även andra fastighetsägare bygger bostäder i kommunen – vilket ger tillskott till samma marknad.

Efterfrågan måste därför följas noga.

– Det är ju inte så länge sedan lägenheter stod outhyrda i Vännäs – men samtidigt kan ju inte kommunen växa om vi inte får fram fler bostäder, säger Per Lundqvist.