Mycket i den nya lagen är oförändrat, men vissa bestämmelser har förtydligats och anpassats till gällande praxis.

– Den nya lagen är enklare och mer överskådlig än den gamla. Till exempel görs det tydligare att kommunerna kan hålla i anpassningarna blir utförda, säger Ylva Sandström, boendeexpert på SABO.

Fastighetsägare kan överta äganderätt

Enligt de nya bestämmelserna får fastighetsägare möjlighet att överta äganderätten till bostadsanpassningar som gjorts ”i anslutning till en lägenhet”, det vill säga i fastighetens allmänna utrymmen. Det kan till exempel röra sig om dörröppningsautomatik och utomhusförråd för rullatorer.

En förutsättning för sådana övertaganden är att kommunen beslutat om kontantbidrag och att den enskilde givit sitt godkännande till att fastighetsägaren tar över och genomför anpassningarna. Enligt de gamla bestämmelserna var det den enskilde som var ägare till sådana anpassningar och som också hade ansvaret för reparationer. Det har i vissa fall orsakat förvaltningsproblem, framför allt när något upphört att fungera.

Bidrag även till små återställningar

En annan nyhet är att det inte längre finns någon nedre beloppsgräns för ansökan om återställningsbidrag för tidigare gjorda åtgärder. Återställningsbidrag kan inte heller i fortsättningen fås om den gjorda anpassningen inte är till nackdel för övriga boende.

Boverket arbetar nu med att ta fram tillämpningsföreskrifter. De väntas bli klara till hösten 2018.

 

Kort om bostadsanpassningsbidrag

Lagen om bostadsanpassningsbidrag är en rättighetslagstiftning, som ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bostadsanpassning ska göras med utgångspunkt från funktionsnedsättning hos en enskild person och det är den enskilde som ansöker om bidraget.  Cirka 70 procent av bostadsanpassningarna är relativt enkla och görs för åldersgrupperna 70 år och äldre.