Utredaren Eva Eriksson har haft i uppdrag att analysera hur ansvaret fördelas mellan staten, landstingen, kommunerna och enskilda för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Hennes slutsats är att staten och kommunerna inte har något ansvar för att klimatanpassa den befintliga bebyggelsen och att kommunernas skadeståndsansvar för nyproduktion preskriberas 10 år efter antagen plan.

Analysera hinder

I utredningen ingick också att analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av klimatanpassningsåtgärder samt att se över befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för att få till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering.

I uppdraget ingick sex olika huvudområden som Klimat- och sårbarhetsutredningen tidigare identifierat. Den nya utredningen har dock avgränsat uppdraget till enbart området Bebyggelse och byggnader, som inkluderar risk för översvämning, ras, skred, erosion samt dagvatten. Utredningen har utgått från bebyggelse som planlagts i detaljplan. Skälet är att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och fastighetsägare är särskilt angelägen inom området bebyggelse och byggnader.

Framtida risker

SABO tillstyrker utredarens förslag att kommunerna ska göra en analys av risk för skador som översvämning, ras, skred och erosion på grund av klimateffekter och ta fram en strategi för hur dessa skador kan minskas eller förhindras i översiktsplanen. Det är angeläget att snabbt påbörja arbetet med att få kunskap om vilka framtida risker kommunerna kan stå inför, vilka åtgärder som kan behöva vidtas och hur stora kostnader det kan innebära.

SABO ställer sig också positivt till att Boverket – med bistånd av SMHI, Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna – får ett utökat uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i bebyggelse. På så sätt kan de underlag som expertmyndigheterna och forskningen tillhandahåller blir mer lättillgängliga.

Hållbar dagvattenhantering

För att få till ett bättre skydd mot översvämningar måste hanteringen av dagvatten, som i dag uteslutande sker i rörledningar, utökas med öppna dagvattenlösningar. Utredningen föreslår att det i vattentjänstlagen ska gå att ställa krav på att fastighetsägare ska hantera en viss mängd dagvatten på den egna fastigheten.

SABO avstyrker utredarens förslag på ändring i vattentjänstlagen där fastighetsägare kan begränsas i rätten att fritt lämna över vatten till den allmänna va-anläggningen.

SABO anser att det är bättre att finna lösningar där fastighetsägare på frivillig väg tar hand om dagvatten lokalt och att Boverket bör få i uppdrag att ta fram en vägledning om detta. Vägledningen bör ge exempel på öppna dagvattenlösningar, hur samarbete mellan olika fastighetsägare kan ske och regleras samt belysa kostnader och finansieringslösningar.

Vidare utredning nödvändig

SABO anser att det behövs en nationell strategi för klimatanpassning. Dessutom behöver även de andra fem områdena som inte hanns med i denna utredning utredas för att få en helhetsbild.

Även följande frågor behöver klargöras:

• Tidsperspektivet för bebyggelse, det vill säga till vilket årtal anpassning bör ske.
• Vilket klimatscenario det är rimligt att utgå ifrån och hur ofta detta scenario ska omprövas.
• Vilka risker som kan och ska accepteras.
• Finansieringsfrågan för att klimatanpassa befintlig bebyggelse, eftersom det bland annat förutsätter kännedom om hur behoven fördelar sig mellan kommunerna. Behoven kommer att variera stort på grund av olika geografiska förutsättningar.

Utredningens förslag om krav på kommunerna om analys i översiktsplan möjliggör att ett sådant underlag kommer att finnas tillgängligt år 2022.