Först ut av totalt fyra seminarier var Allmännyttan och stadsutvecklingen. Intresset för den samhällsnytta som de allmännyttiga bostadsbolagen levererar varje dag – och har gjort i tiotals år, bara ökar och ökar. Därför bjöd SABO och ett antal medlemsföretag in till Allmännyttans dag onsdag den 3 juli i Visby.
Grannsamverkan i Andersberg
Dagen inleddes med ett seminarium om Allmännyttan och stadsutvecklingen. Helene Blomberg, boinflytandechef, HFAB och Ove Svensson, sociolog, Halmstad Högskola berättade om arbetet med Grannsamverkan i bostadsområdet Andersberg. En metod som visat sig mycket effektiv för att skapa trivsel, säkerhet och gemenskap i ett miljonprogramsområde i Halmstad. Cirka 600 lägenheter i Andersberg är med i grannsamverkan mot brott.
– De boende vill vara med eftersom de ser att arbetet lett till att vardagsbrotten minskat med 25 procent. Våra hyresgäster känner sig säkrare i sitt bostadsområde och det sprider sig och då vill ännu fler vara med i grannsamverkan, berättade Helene Blomberg.
Grannsamerkan mot brott handlar om att tillsammans ta ansvar för sitt bostadsområde. Eller som Helene Blomberg beskrev det:
– Med extra ögon och öron får vi snabbt rapport om en trasig lampa. En trasig lampa som inte åtgärdas blir snart två trasiga lampor och sedan tre. I ett område med så många trasiga lampor vill ingen bo och då får vi som bostadsbolag problem. Nöjda hyresgäster som bor kvar ger stabila bostadsområden och då ökar fastighetsvärdena. Det är en av anledningarna till att det är bra för oss att jobba med detta.
Ove Svensson kom med i projektet eftersom han saknade forskning om brott i hyreshusområden, allt koncentrerades kring villainbrott. Hans forskning visar på det självklara: hyresgäster bryr sig lika mycket som villaägare – om de får tillfälle att visa sitt engagemang.
– Grannsamverkan har varit ett sätt för hyresgästerna på Andersberg att återinta sitt bostadsområde och arbeta bort det man tidigare ansåg var störande, sade han och tillade: Det mest avgörande är att få med sig eldsjälar samt att det finns någon form av lokal identitet i området, att man kan prata om till exempel ”vi på Andersberg”. Det är en identitet som bär över tid.
Hyresrätter i Hovås
Talarna efter Halmstad var Ulrika Stenson, kommunikations- och utvecklingschef på Framtidenkoncernen och Katrin Amgarth, chef för Marknad/Kommunikation på Familjebostäder i Göteborg. De berättade om hur de tillsammans med sju olika aktörer bygger Hovås första hyresrätter. Hovås är ett traditionsrikt villaområde. Det saknas hyresrätter där men det ska man nu råda bot på. Totalt ska 1100 nya lägenheter byggas och de första hyresgästerna flyttar in år 2015.
– Projektet startade i ett dialogarbete i ett väldigt tidigt skede, vi mötte många människor och lyssnade in vad de ville med området. Via vår Tyck-Till-Kampanj fick vi in totalt 8000 idéer, berättade Katrin Amgarth.
Under hela projektets gång är man mycket tydlig gentemot invånarna på orten och andra intressenter när det gäller vad man kan tycka till om, och vad som redan är beslutat och därför inte går att påverka.
– Genom att vi startat så tidigt och varit på plats har vi skapat en trygghet och kunnat möta kritik med fakta och tagit diskussionen. Alla är inte förtjusta i att vi ska bygga lägenheter där, till exempel kommer det att bli mer trafik. Och det ska man ha respekt för. Å andra sidan finns det många som tycker att det är häftigt att vi utvecklar och förändrar Hovås, sade hon.
Stadsutveckling från forskningsperspektiv
Alexander Ståhle, stadsbyggnadsexpert, doktor vid KTH och VD för Spacescape, medverkade också under seminariet och gav sin bild av stadsutveckling utifrån ett forskningsperspektiv. Han jobbar med vad människor värderar som stadskvalitet. Det handlar om till exempel närhet till park och vatten och bra kollektivtrafik, gatunät för gående, restauranger.
– En stor fråga för förorten framöver är att få egna gårdar med odlingsmöjligheter, de boende ska inte bara hänvisas till kolonilotter långt bort. Det som händer nu är att människor försöker rätta till de miljöer som arkitekterna skapade på 70-talet, sade Alexander Ståhle och visade exempel på spontanodlingar vid bostadshus.
Han ville även skicka med en varningstriangel:
– Det som planeras i många förortsområden idag när de ska renoveras och förtätas, är något som har sämre stadskvaliteter än vad miljonprogrammet hade när det skapades. Det spelar ingen roll om man skapar blandade upplåtelseformer, det påverkar inte ett områdes attraktivitet, sade han och kritiserade dagens bostadspolitik för att vara ”Business as usual”, medan det vi egentligen behöver är ”Smart growth” vilket är lika med stadsbyggande.
Bostadsbolagen har ledartröjan
I den efterföljande paneldebatten konstaterade Alexander Ståhle att man idag pratar väldigt mycket om miljö i samband med renovering.
– Jag tycker inte att den sociala delen får den plats som den förtjänar, sade han.
– I Hovås har vi lyssnat in mycket hur man vill leva sitt liv där och då kommer många sociala aspekter in, kommenterade Katrin Amgarth.
Även för Helene Blomberg är det självklart att förädla det som finns mellan husen så att trygghet och säkerhet bli optimalt.
– Livet mellan husen gör att de boende skapar relationer till varandra och det är otroligt viktigt, sade hon.
Therese Berg, chef för Boende och Juridik på SABO, konstaterade att de allmännyttiga bostadsbolagen ofta är de som har ledartröjan – oaktat om det är fysisk upprustning eller sociala åtgärder.
– Och det är inte så konstigt, för det är allmännyttan som funnit på plats under lång tid och känner sitt område och sina hyresgäster. Min erfarenhet är också att det ofta är snabba puckar i allmännyttan, man får saker och ting att ske, sade hon.
