Utredningens uppdrag var att reda ut förutsättningarna för att införa statliga energisparlån i Sverige, liksom hur det samhällsekonomiska motivet för detta skulle kunna se ut. Syftet var att få till stånd en ökad energieffektivisering.

Utredaren Bengt Nyman (under 1990-talet vd för Fastighetsägarna Sverige) anser dock att just energisparlån inte är effektiva. Utredningen hänvisar bland annat till rapporter som visar att större fastighetsägare är av uppfattningen att energisparlån inte skulle få dem att investera ytterligare i energiåtgärder.

”Vi kan inte se några tydliga motiv för statliga lån. Flera studier har vittnat om att bristande lönsamhet är det främsta hindret för att fler och mer omfattande energieffektiviseringsåtgärder ska kunna genomföras,” skriver utredaren i betänkandet.

Utredningens slutbetänkande som lämnades i december har fått namnet Effektivare energianvändning och lägger inte fram några förslag om statliga lån till energieffektiviseringsåtgärder.

Statligt stöd till energisparande

I stället föreslås ett energisparstöd för ägare av flerbostadshus – oavsett upplåtelseform. Stödet ska även gälla för skolbyggnader.

Detta föreslår utredningen:

• Stödet bör stimulera mer omfattande åtgärder och administreras av Länsstyrelsen och Boverket.
• Kostnaden för stödet finansieras med en höjning av energiskatten på el med 1 öre per kvm.
• Införandet av stödet bör vänta 2–3 år av konjunkturpolitiska skäl.
• Det finns inga motiv för att ge stödet vid nyproduktion.

Vilken energibesparing krävs?

Ett åtgärdspaket ska visa på en energieffektivisering med minst 30 procent för att få del av stödet. Det ska ingå åtgärder i klimatskalet eller installation av från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning.

Stödet ska bli högre ju större energibesparing åtgärderna ger, i en trappa med fem steg där 30 procents besparing ger ett stöd på 550 kronor per kvadratmeter. Den högsta nivån är 50 procents besparing som ger 2 000 kronor per kvadratmeter.

Villkoret för den slutgiltiga utbetalningen av energisparstödet ska verifieras med en ny energideklaration som upprättats efter genomförda åtgärder. En ny deklaration kan dock inte upprättas förrän ett år efter genomförda åtgärder. Fastighetsägaren vet därmed inte förrän i efterhand hur stort stödet blir, vilket kan medföra viss osäkerhet.

Kreditgarantier till svaga marknader

Förslaget om energistöd kompletteras med ett förslag om kreditgarantier till ägare av flerbostadshus på svagare bostadsmarknader. Garantin ska villkoras av att energisparbidraget beviljas. Statens kostnader för detta ska finansieras inom ramen för omstrukturering av kommunala bostadsföretag.

Invändningar från regeringskansliet

Finansdepartements sakkunnige Therése Karlsson har skrivit ett särskilt yttrande där hon framför flera invändningar. Hon framhåller bland annat att det går utanför utredningens uppdrag att utreda andra styrmedel än sådana som är kopplade till att göra ett energisparlån effektivare, att utredarens förslag inte i tillräcklig grad tillämpat kunskapen om när styrmedel är motiverade utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och att utredaren inte har prövat vilket styrmedel som löser problemet till lägst kostnad.

SABOs finansieringsexpert Maria Gabrielsson har medverkat som expert i utredningen.

Länk till betänkandet Effektivare energianvändning