Arbetstillfällena och befolkningen minskar

Onsdagen den 10 juni lämnade Utredningen om EU och kommunernas bostadspolitik sitt betänkande till bostadsminister Mehmet Kaplan. Den har arbetat med frågor som rör de svagaste bostadsmarknaderna, vilka enligt utredningens bedömning idag finns i cirka 100 kommuner. Orsaken till problemen på dessa bostadsmarknader är huvudsakligen att arbetstillfällena och befolkningen minskar.

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som möjliggör för kommuner att omstrukturera kommunala bostadsföretag, så att de får förutsättningar att hantera framtida utmaningar och verka på marknadsmässiga villkor. Man konstaterar att det statliga stöd som Boverket hittills lämnat till kommuner för att bostadsföretag ska omstruktureras inte är förenligt med EUs statsstödsregler. Stödet behöver ges en tydligare målsättning och utformas enligt de regelverk som Europeiska kommissionen antagit.

Ny stödordning

Utredningen föreslår därför en ny stödordning för undsättnings- och omstruktureringsstöd till kommunala bostadsföretag på svaga bostadsmarknader, vilken måste anmälas till och godkännas av kommissionen. Den godkända stödordningen ska därefter kunna tillämpas även av kommuner som själva kan finansiera undsättnings- och omstruktureringsstöd till sitt kommunala bostadsföretag.

Utredningen föreslår att denna stödordning kompletteras med en möjlighet till statligt stöd till kommuner med svaga bostadsmarknader som behöver ge stöd till företag som utför bostadstjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Sådant stöd ska även kunna lämnas till privata företag.

– Det finns en uppenbar risk att kommuner med minskande och åldrande befolkning kommer att behöva stöd i framtiden. Ytterst handlar det om att bevara förtroendet för kommunernas betalningsförmåga. Därför är det bra att utredningen föreslår en ny stödordning som har förutsättningar att godkännas av kommissionen, säger Kurt Eliasson, vd på SABO.

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Utredningen har också haft i uppdrag att lämna förslag som möjliggör för kommuner att få till stånd ett önskvärt bostadsbestånd i situationer då marknadsförutsättningarna inte medger ett bostadsutbud som möter efterfrågan på bostäder. Det handlar i praktiken om att tillämpa EUs statstödsregler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Utredningen konstaterar att kommunerna har de rättsliga förutsättningarna att tillämpa dessa regler. Varken kommunallagen eller EUs statsstödsregler utesluter att kommunerna under vissa förutsättningar ger företag eller enskilda hushåll stöd om det behövs för bo-stadsförsörjningen i kommunen.

För att ett sådant stöd ska vara förenligt med statstödsreglerna måste stödet avse en bostadstjänst och bostadsbehov som inte erbjuds eller tillgodoses utan stöd. Stödet måste även utformas så att det inte överstiger kostnaderna för att utföra tjänsten. Detta innebär att stödgivaren måste definiera tjänsten på ett så tydligt sätt att det går att visa vilka kostnader som följer av det kommunala beslutet att anförtro ett företag uppdraget att utföra tjänsten.

SABO vill ha nationellt regelverk

Utredningen presenterar en slags checklista som kommunerna kan följa för att öka den rättsliga säkerheten vid tillämpningen av EUs statsstödsregler. Vidare föreslås att en statlig myndighet ska ha i uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med statsstödsrättsliga frågor och att Boverket ska kunna yttra sig över en kommuns planer på att lämna statligt stöd till företag som utför bostadstjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

– Utredningens förslag om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse duger inte. Många kommuner är osäkra på hur statsstödsreglerna ska tillämpas och möjligheten att inhämta ett yttrande från Boverket är inte tillräckligt. De kommuner som har ett angeläget behov, som marknaden inte kan tillfredsställa, ska inte behöva tveka att ge stöd om förutsättningarna är uppfyllda. Ett nationellt regelverk skulle avsevärt underlätta för kommunerna att ta sitt bo-stadsförsörjningsansvar, säger Kurt Eliasson.

Utredningen har även haft i uppdrag undersöka vilka möjligheter det finns att vidta åtgärder som riktar sig till bostadskonsumenter och som bidrar till att deras efterfrågan på bostäder av god kvalitet tillgodoses. Det har man dock inte lämnat några förslag på.

– Det är en brist att utredningen inte fördjupat sig i detta. Åtgärder som riktar sig till efterfrågesidan löper mindre risk att påverka konkurrensen jämfört med åtgärder som riktar sig till utbudssidan, säger Kurt Eliasson.

Utredare har varit hovrättsrådet Martin Nilsson. Särskilda yttranden har lämnats av Martin Lindvall, Fastighetsägarna Sverige; Jörgen Mark-Nielsen, SABO; och Per-Gunnar Nyström, Hyresgästföreningen.