De allmännyttiga bostadsföretagen har i dag en samlad låneskuld på omkring 250 miljarder kronor. Och lånen väntas mer än fördubblas de närmaste åren, i takt med ökad nyproduktion och renoveringsbehov.

– I det läget är det naturligtvis helt avgörande hur lånen tas upp, och till vilket pris, säger Maria Gabrielsson, finansexpert på SABO.

I dag överväger allt fler kommuner att samla hela koncernens finansiering under ett och samma tak. Ett skäl är att kommuner får bättre lånevillkor än enskilda bolag. Kommuner kan inte försättas i konkurs, de kan påverka sina intäkter genom skatter och anses därför utgöra en lägre risk för långivarna.

Ett annat skäl är att kommunen genom att samla dotterbolagens lån får ihop en större lånevolym och därmed kan låna från flera olika typer av finansiärer, till exempel via obligationer eller certifikat på kapitalmarknaden.

– Trenden går mot fler och fler internbanker. Men det finns flera nackdelar med koncernmodellen, säger Maria Gabrielsson.

Det finns till exempel en risk att bolagets kompetens i finansfrågor kan urholkas om kommunen tar över ansvaret, samtidigt som bolaget inte kan påverka sin räntekostnad.

Efterfrågat stöd

Bostadsbolagen har efterfrågat stöd och information om hur en sådan förändring kan påverka ansvarsfördelningen för finansiering och riskhantering.

– Vi har därför arbetat fram en handledning som beskriver de vanligaste lånemodellerna bland de allmännyttiga bostadsföretagen. Målsättningen har också varit att identifiera och analysera vilka konsekvenser olika upplägg kan få, för bolaget och för kommunen.

Finansguiden innehåller även intervjuer med flera bostadsbolag om hur just deras finansieringsmodell fungerar.

För bolag som byter upplägg

Guiden är ämnad för bostadsföretag som är på väg att byta låneupplägg och vill fundera över konsekvenser och vilka risker kan uppstå eller försvinna, men också för företag som bara vill tydliggöra för exempelvis styrelsen hur den egna modellen fungerar.

Läs reportaget om finansiering i tidningen Allmännyttan: ”Låna låna låna – men hur?”